Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strömner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
788
Sunnenburg.
Superintendenter.
•unnenburcs slott pä ön Ösel afträddes genom
freden i Knäröd t tit 3 lill Danmark, då Sverige
afsade sig alla anspråk derpå. Delta slott bar
för öfrigt föga historisk märkvärdighet.
Sunnerbo kontrakt i Kronobergs län och Wexiö
stift, beslår af II pastorater, nemligen:
Agunna-ryd, Pjetteryd, Uallaryd, (iölheryd, Markaryd,
Hvittaryd, Ryssby, Ljunga, Annerstad, Angelslad
och Odensjö moderförsamlingar med dithörande
an-nexer.
Sunnerbo härad i Kronobergs län, S. och V. från
Wexiö, består af 30cknarne Agunnaryd, Pjetteryd
llallaryd, Götberyd, Traheryd, Markaryd,
Hinneryd, Hvittaryd, Berga, Dörarp, Ryssby, Tutaryd,
Ljunga, Hamneda, Annerstad, Nöttja, Torpa,
An-gelstad, Ljungby, Känna, Odensjö, Lidhull, Wrå
och Femsjö, tillsammans 743 ® hemman,
uppskattade till 1,982,649 R:dr, med en folkmängd af
30,034 personer och en areal af 648,232 lunnl.,
hvaraf 71,280 äro sjöar och kärr. Utgör en egen
domsaga under Götha hofrätt. Jordmånen i detta
vidsträckta barad är svag, till en stor del
bestående af sandblandad mylla eller s. k. injäljord.
Här finnas likväl betydliga skogar, deribland ek
och bok, men hvilka i senare lider blifvit ganska
medtagna. Detta härad utgjorde fordom, tillika
med Östbo och Westbo i Jönköpings län den s. k.
Finheden eller Finveden. Under Guslaf l:s tid
lades det till bertig Magni furstendöme och till
Nerikes lagsaga. Här var, under Dackens uppror,
ofta skådeplatsen för strider och brandskattningar,
än af det ena än af det andra partiet. I häradet
ligga sjöarna Botmen, 3| mil läng, 1~ mil bred,
hvari Bolmsön, som utgör nära en bel
kyrksocken; Mocklen 2 mil lång, Widöslern och Flåren.
Laga-ån flyter härigenom.
Siinnembergn moderförsamling med annexen
Jöss-lunda och Strö, ett reg. pastorat af 2 kl. i
Skaraborgs län och Skara stift, Kållands härad och
kontrakt, J mil från Lidköping vid Wenern,
består af 27 J hemman, uppskattade till 125,160
R:dr, med en folkmängd af 905 personer och en
areal af 7,683 tunnl., hvaraf endast 20 äro kärr
eller oländig mark. Socknen, som bos Forssell
skrifves Sonnersberg, ligger till en del på
åtskilliga bolmar, och har till det mesta god jordmån
af lera. Kyrkan var ganska gammal och
förfallen när hon 1709 ombyggdes af sten, och är
numera rymlig, ljus och vacker; bar elt prydligt
torn, som skadades af åskan 1713, men
återställdes; orgelverk och en altartafla af van Dyk, en
skänk af grefve Ekeblad och dess grefvinna år 1779.
Predikstolen, som är försedd med mycket
bildhuggeri, ditskänktes af grefve G. M. De la Gardie.
Eke-bladska familjen bar bär sitt grafkor. I socknen
ligger Fröstunda säteri, 1 mtl., som tillhört
Eke-bladska slägten. — I Kapellsbacken finnas
lemningar efter en kyrka och 1763 fann man i jorden
ett stycke sammanviket guld al 91 ^ dukaters vigt.
Adr. Lidköping.
Sunnüii jernbruk i Skogs socken i Gefleborgs län,
bör till de s. k. Ljusneverken. Det anlades 1682.
Här smidas vid 2 härdar 1,066 skepp:d 13 Iisp:d
stångjern, hvarför i hammarskatt erläggas 10
skepp:d 13 lisp:d. Bruket har eget tackjern.
Af-sättningsorten är Stockholm. Bruksstäinpelo är ett
sammanbundet DC. Äges af intressenter, men
disponeras af bergsrådet Axel Beskow.
Suno Sik, uppgifves, eburu ej med fullkomlig
säkerhet, hafva varit yngste sonen af konung
Sverker den gamle och fader till Ingrid Ylfva, förmäld
med Magnus Månesköld och Birger Jarls af Bjälbo
moder. Huru med denne Suno Sik egentligen
förhåller sig, är ej så alldeles tydligt. Ericos Olai
nämner honom icke, utan Olaus och Laurentius
Petri äro de äldste författare, hvilka tala om denne
konung Sverkers son, Suno Siks grafsten i Wreta
kloster är ej så gammal att densamma kan äg*
vitsord, ty denna sten med sin inskrift ar ej äldre
än sedan Johan lll:s tid och vittnar således på sia
böjd om ett då gängse gammalt rykte. Enligt
digras åsigt var Ingrid Ylfva dotter af Ulf
Eriksson, som tillhörde den gamla Trolle-atten och
skref sig till Bjälbo i Östergölbland.
Suntnk, ett af annexen lill Hvalstads
modenor-samling i Skaraborgs län, |J mil frän Fa Ikèpiag.
Hemmantalet är icke uppgifvet särskildt foi
öcknarna , men utgör för bela pastoratet 59^,
sfj-skatlade till 240,295 R:dr. Suntaks folkmakt
är 285 personer och dess areal 3,032 tunet.,
hvaraf endast 15 äro kärr eller oländig mark.
Kyrkan är af sten, liten och oansenlig saml tf
obekant ålder. Socknen börde en lid till
Wisiogs-borgs grefskap och var då af grefve Brahe
förenad med Sandbems församling, men lades 1691
äter till det förra pastoratet. Adr. Sköfde.
Suntetorp, ett af annexen till Sköfde
moderförsamling och beläget I mil från staden,
består af 71 hemman, uppskattade till 57,OSS
R:dr, med en folkmängd af 468 personer och
en areal af 6,781 tunnl., hvaraf endast 35 äro
kärr eller oländig mark. Kyrkan nedrefs redin
1615 och lemningar deraf synas på en backe vid
Sutilelorps säteri. Detta, med Saterkullen, består
af 2’ mtl. frälse och berustadt säteri, med eo
prydlig åbyggnad, vackert låge och utsigt, god
jord, betydlig skog, qvarn och såg. I socknen
ligger äfven Knistnds säteri (se detta ord).
Suntiilt är ett balf-Engelskt ord, sammansatt af
sun och tall, och borde rätteligen bel» soltaU, ett
segeldiiksstycke, som uppsättes, isynnerhet i de
varma klimaten, för att skydda ett fartygs
besättning mot solhettan.
Superintendenter, eller andlige uppsyningsæü
af mindre anseende och makt än biskopar, htfti
understundom funnits förordoade i oägra orttt.
Den förste och märkligaste superintendent i
Ste-rige var dock Gustaf Wasas namnkunniga biträde
vid reformationen, den skicklige Georg Norman,
hvars befallning var belt annorlunda. När Gustaf
Wasa började blifva missnöjd med sina
evangeliske prester, förordnade han Norman till
superintendent öfver bela det andliga ståndet, så att
sjelfva biskoparne sattes under bans uppsigt. Ban
fick sina särskilda medhjelpare, hvilka kallades
Reltgionsråd, med hvilka han i alla stift skull*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
