Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strömner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
792
Svanberg.
Sva nj agi.
lig adelsman, hvilken under Stångebro slag sändes
af Sigismund alt dagtinga med hertig Carl. Svan
ställde sig med en trumpetare vid äbrädden och
begärde att få tala vid hertigen. En riddare,
Samuel Nilsson, red då bort att söka denne, som
just då fallit på knä, och höll på alt tacka Gud
för segern. Så snart hertigen fick böra, att
konungen önskade stillestånd och förlikning, befallte
ban straxt sitt folk att uppböra med
fiendtlighe-terna och red på sin sida ned till åbrädden, för
att öfver strömmen tala ined Arvid Svan. Då de
soin bäst voro sysselsatta härmed, hördes ett skott
från staden och en blykula slog hertigen för
bröstet, så att märke derefter syntes i harnesket.
Hertigen frågade om förräderi vore å färde; men Svan
nekade och bedyrade, att ban trodde det vara
något händelsevis lossadt skott. Slutligen
uppgjorde hertigen med Arvid Svan stilleståndsvillkoren,
hvaribland först var de balade ràdsberrarnes
ut-lemnande. Denne Arvid Svan, som skref sig till
Rosendal och Kållorp, var år 1572, tillika med
Tbure Bjelke, ståthållare på Kalmar och blef Iä95
slottslofven på Gullberg. Han dog d. 9 Apr. 1610.
Svanberg, JUna, föddes d. 6 Juli 1771 i
Neder-Kalix socken, der fadern var bonde. Blef 1787
student i Upsala, 1789 amanuens vid astronomiska
observatorium, 179 V filosofie magister ultimus vid
promotionen, samma år docent i mathematiken, 1796
vetenskaps-akademiens vice sekreterare samt 1603
dess astronom och 1809 dess ordinarie sekreterare.
Anställde ären 1801 —1803 gradmätningar i
Lappland. Erhöll 1806 Franska nalional-instilulets
a-stronomiska pris. Samma år professor vid
fält-mätnings-korpsen. Matheseos professor i Upsala
1811. R. af N. O. 1815. Ledamot af Upsala
domkapitel och prost 192 4. Anställde följande
året, tillika med professor Sim. Cronstrand,
pendelförsök i Stockholm och ären 1832—33, tillika
med professor Rudberg, försök till bestämmande
af mått-, mål och vigt. Theol. doktor 1831.
Erhöll afsked från sin profession med bibehållande af
lönen 1841. Jubelmagister 1845. Känd för en
djup lärdom med rykte af en bland samtidens
utmärktaste mathematiker och astronomer, bar ban
blifvit kallad till ledamot af en stor mängd vittra
aamfund, såsom af vetenskaps-akademien, af
vetenskapssocieteten i Upsala, af
krigsvetenskaps-akademien, af vetenskaps-akademien i Amsterdam, af
Franska national-institutet, af Svenska
landtbruksakademien, af vetenskapssocieteten i Philadelphia,
af vetenskaps-sällskapet i Trondhiem, samt
hedersledamot af Finska vetenskapssocieteten. De af
bonom utgifna afhandlingar och akademiska
dispu-tationer uppgå till ett ganska stort antal.
Svaneholm* säteri. Se: Vestra Hiirys socken.
Svaneholm* säteri i Äbs socken i Jönköpings län,
består af 2 J mtl., med underliggande 3 mtl frälse,
hette förut Flatteryd och skänktes 1569 af Joban
111 till Erik Månsson Gyllenstjerna såsom sätesgård.
Denne lärer nu ba ändrat (less namn efter ön Svanö
i sjön Bolmen, hvarpå den är belägen, och som
bar en vacker bokskog. Den kom sedan i
Fleet-woodska slägtens ägo, och tillföll slutligen bof-
rattsràdet Odencranlz, gift med en fröken
Fleetwood. Denne sålde 1821 egendomen till bönder,
dä den skiftades mellan 19 särskilda personer,
och torpen gjordes till beinmansdelar. Dessa,
beter det i YVeslbo bärads beskrifning, ansågos till
lika värde ined gärden. Hela denna egendom,
förut i en enda persons bänder, är nu (1846)
fördelad på omkring 40. Gården bar godt fiske i sjön
Bolmen.
Svaneholm** sateri, 7^ mtl. i Skurups socken i
Malmöhus län, med ett fyra våningar bögt
boningshus, hvaraf de två öfversta äro i senare ären
tillbyggda. Det är beläget pä en bolme i
Svanebolms-sjön, bar en borggård och erbjuder åt sjön en
imponerande anblick. Egendomen ligger 2 * mil frän
Lund, 3 mil frän Malmö och 2^ mil från Ystad.
Den hette förut Skurdorp, och dess förste ägare,
som man känner, var omkring år 1450, en Dansk
Hemming Meinstrup. Är 1530 flyttades gården till
Svansjö, och fick dä sitt nuvarande namn. Denna
egendom bar i Svenska landtbrukets historia
blifvit ryktbar genom det förändrade förviiltningssätt
baron Rutger Macklean (se detta ord) der införde,
och hvilket tjenar till exempel för många andra
egendomar i Skåne. Den äges för närvarande af
kammarherren Hallenborg.
Svaneholm* jernbruk i Svanskogs socken i
Wermlands län, smider af köpt tackjern vid 4 härdar
1,800 skepp:d slängjern, hvarföre i bammarskatt
erläggas 16 skepp:d 16 lisp:d. Afsätlningsort är
Götheborg. Brukssläinpeln C U med två prickar
öfver sistnämnda bokstaf. Äges af intressenter,
men disponeras af llr C. G. Uggla.
Svanjagt, Sk&nnk. Den art af Sean (Cygnus
Olor), som i Skåne vild anträffas, traffas ofta i
stora flockar vid kusterna af detta landskap. Man
har kallat honom lain svan, emedan ban lätt
låter tämja sig, och då låter uppföda sig till
prydnad för insjöar och dammar vid berregårdarna.
Rörande jagten af denna svan finnes i Tidskrift tör
Jägare och Naturforskare en berättelse intagen,
hvarur vi här meddela det hufvudsakligaste. —
Svanjagten i Malmöbus län fàr ej idkas af någon
annan än landshöfdingen och är ät bonom
anslagen såsoin lön, fastän nu mera mindre någon
inkomst, än nöje och förlustelse af denna jagt står
att vinna. Landshöfdingen sättes nemligen
derigenom i tillfälle att gifva presenter af lefvande
svanor till personer, som äro roade af att se dem
simma i dammarna invid busen. Yttersta leden af
vingen afhugges dä på fogeln, och han gör sedan
icke mer något försök alt flyga bort, oaktadt ban
under bela vintern ej bar mera vallén att svänga
sig uti, än en vak på daininen, bredvid hvilken
födan lägges. Jagten efler denna fogel plagar nu
anställas blott en gång om året, omkring d. 9
Aug. eller den tid, då de flesta svanorna rugga
och hafva förlorat sina vingpennor, samt
derigenom äro oförmögna att flyga. Vissa båtar från
hvarje fiskläge infinna sig då efter ordres pä
samlingsplatsen, som vanligen är Ammebuften eller en
annan vik, der svanorna pläga hafva sitt
förnämsta tillhåll. 0m dagen vistas nemligen dessa fog -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
