Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svecia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
804
Svedenborg:.
Svedenborg. 804
slutligen sjelf insåg, hvilket stort bekymmer han
förorsakade sin älskade, nppgaf ban frivilligt allt
anspråk på henne och tog afsked från buset med
en dyr ed, att han aldrig skulle hvarken länka
pà fruntimmer eller ingå något äktenskap. Så
slutade hans enda bekanta kärleksaffär. Pä sin
ålderdom försäkrade Svedenborg en gång sin
fordna älskades döttrar och mågar, vid ett deras
besök i hans trädgård i Stockholm, att ban kunde
när som belst tala med deras dà redan aflidna
moder. Snart kallades Svedenborg till eo annan
verksamhet. Vid Fredrikshalls belägring fortskaffade
han från Strömstad till Idefjord, två och eo half
mils väg öfver berg och dalar, genom en egen
inrättoing, två galerer, fem stora båtar och en
slup, hvarigenom konungen blef i stånd att,
under betäckning af galererna och båtarna, med
pråmar föra under Fredrikshalls fästning ett större
artilleri, äo till lands kunnat ske. Emellertid
utgaf Svedenborg flera förträffliga arbeten af
astronomiskt, geologiskt, matbematiskt och mekaniskt
innehåll. Tillika med sina syskon, erhöll ban 1719
adlig värdighet, hvarefter ban flitigt deltog i
riksdagsförhandlingarna. Tjenstebefattningen inom
bergskollegium bade ban ännu icke tillträdt, och
ville icke komma i åtnjutande af dess förmåner,
förr än ban skaffat sig säker kunskap om det
egentliga praktiska bergsbruket. Derföre besökte
ban först med oafbruten uppmärksamhet de
förnämsta Svenska bergverkeo, och derefter aoträdde
han sommaren 1721 sin andra utländska resa. Han
vände sig först till Danmark och Holland, alltjemt
författande nya skrifter. Från Amsterdam reste
hao till Aacbeo, Luttich och Köln, besökande
bergverk och metallförädlingsanstalter. Under
vistelsen bland de Sachsiska och Harziska grufvorna,
gjorde han den namnkunnige Wolfs bekantskap,
och denne berömde lärde fattade en så hög
aktning och så stort förtroende för Svedenhorgs
snille och skarpsinnighet, att ban uoder bela sio
lifstid sökte haos råd och upplysningar i flera
invecklade ämnen. llans utmärkta skicklighet erkändes
äfven af hertig Ludvig Rudolf i Braunschweig, som
derföre på sio bekostnad lät bonom genomresa bela
sitt land, och vid afskedstagande! skänkte bonom
sin medalj i guld jemte en stor silfverbägare.
Efter ett års och tre månaders resa, återvände bao
till Sverige, och först vid slutet af år 1722
trädde ban i aktiv tjenstgöring, hvarefter han 1724
blef ordioarie assessor. Uoder de följande tio
ären, delade ban sin tid emellan embetsgöromàlen
och studierna. Genom de förras noggranna
utförande, förvärfvade han såsom embetsmän lika
mycken högaktning, som ban genom sina skrifter
vunnit anseende och flera ofientliga hedersbetygelser.
Consistorium academicum i Upsala erbjöd honom
1724 den efter Celsius lediga matbematiska
professionen, "till nytta för nngdomen och prydnad
för akademien"; men ban vägrade att antaga
detta anbud. Till ledamot af vetenskaps-societeten i
Upsala kallades ban 1729, till ledamot af
kejserliga akademien i Petersburg 1734 och af
vetenskaps-akademien i Stockholm 1741. Märkvärdigt
nog bade den förut så förundransvärdt produktive
Svedenborg nu under tolf års tid icke låtit trycka
det minsta. Men också hade ban 1733 färdigt ett
jätteverk, Opera philosophica et mineratia,
utgörande trenne stora foliaoter med 155 kopparstick,
och då detta arbete svårligeo kuode tryckas i
Sverige, måste bao åter besöka utlaodet. Under
tryckningen, som sedan pågick både i Dresden och
Leipzig, tillbragte hao elt belt år vid Österrikiska samt
Ungerska bergverk och grufvor. Hans gynnare,
hertigen af Braunschweig, hvars bof ban ofta
besökte, bestred kostnaden för delta stora verks
utgifvande. Första bandet innehåller naturfilosoGeos
principer eller nya försök att filosofiskt förklara
elementarverldens fenomener. De andra och tredje
banden bandia företrädesvis om alla metboder för
metallförädling i Europa och Amerika. Verket,
som väckte stort uppseende inom bela den lärda
verldeo, blef mycket berömdt för snillrikhet och
djup lärdom. Snart derefter egnade hao sig
for-oämligast ät anatomien och fysiologien. Företog
1736 åter en utrikes resa; besökte Italien och
tillbragte ett helt år i Rom och Venedig. Utgaf
sedan i Amsterdam "Djurrikets (Economi", tvenne
stora qvartband samt tvenne stora delar af
"Djurriket" i Haag och den tredje i London. Dessa
tvenne verk utgöra ett bügtünkt och originelt
system i animalisk geometri och mekanik. 1
tankekraft och i kunskaper visade Svedenborg sig
härutinnan öfverlägsen alla sina landsmän. Geometri,
fysik, astronomi, anatomi, kemi, den gamla
filosofien, allt bade ban med en ofantlig beläsenhet
följt, så långt samtiden framfört dem. Dertill
bade ban laggt egna observationer och experimenter,
llan genomtänkte allt och formerade sà ett eget
system. För hans undransvärda bildningsgåfva var
allt åskådligt, sjelfva naturkrafterna bade sina
figurer. Ingen har väl uppställt eo så empirisk
transcendental-filosofi som ban; ingen så
betraktat filosolien såsom ett slags intellektuell algebra,
hvilken förklarade uppkomsten och tillvarelsen af
fenomenverlden. Ehuru halare af tom metafysik,
tillhörde Svedenborg dock ingalunda den klass af
empirister, soin stanna vid atomer, mekanik och
kemi till naturens förklaring. Han förnekade
aldrig en högre klass af orsaker, lika litet som ban
frånkände förnuftet allt anspråk att i
naturbetraktelsen återfinna dem. Han antog serier af
naturalster, undersökte dem så långt den sinnliga
erfarenheten möjligen kunde gå, och frän de kända
länkarna slöt ban till de osynliga, genoin
analogier och induktioner. Allt i naturen vore
mekanik, både i den elementära, den liflösa och den
organiska skapelsen; bela verldsbyggnaden vore
grundad på mekanisk rörelse, som skapar figur
och rymd. Allt är ett sammanhang från det
största till det minsta. I sin fullkomlighet behöfde
menniskan blott åskåda och bon begrep; i sitt
förderfvade tillstånd behöfver hon rön och
argunien-ter, och ju högre bon sliger med dem, desto
mera lär hon att beundra den vishet, som skapat allt.
Sträfvandet derefter är både den ädlaste böjelse
och den heligaste pligt, ty ju visare menniskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
