Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svecia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Svenilia akademien»
Svenska akademien. 815
9. Statsrådet frih. G. G. Adlerbeth 1786—1818.
Landshöfdingen fi. Järta 1819—1847.
Presidenten C. 1). Skogman 1847.
10. Kammar-rådet A. af Botin 1786—1790.
Hof-kansleren frih. C. B. Zibet 1790—1809.
Statsrådet grefve G. Lagerbjelke 1809 — 1837.
Erkebiskopen C. F. af Wingård 1837.
11. Landshöfdingen N. v. Rosenstein 1786—1824.
Professoren L. M. F.nberg 1824.
12. Stats-sekreteraren E. Schröderheim 1786 —
1795. Jnstitie-rådet J. R. Blom 1797 — 1826.
Statsrådet grefve G. F. Wirsén 1826 — 1827.
Hofmarskalken frih. B. v. Beskow 1828.
13. Kanslirådet grefve G. F. Gyllenborg 1786 —
1808. Biskopen F. M. Franzén 1808—1847.
Akademie docenten B. E. Malmström 1850.
14. Öfverste-kainmarjunkaren frih. G. M. Armfelt
1786 — 1794. Riksrådet frih. M. Ramel 1797
—1824. Professoren E. G. Geijer 1824—1847.
Professoren E. M. Fries 1847.
15. Biskopen C. G. Nordin 1786 —1812.
Medicinalrådet C. B. Rutström 1812—1826.
Kanslirådet J. D. Valerius 1826.
16. Stats-sekreteraren C. G. af Leopold 1786—
1829. Statsrådet S. Grubbe 1830.
17. Rektor J. Murberg 1787 — 1805.
Överståthållaren frih. G. M. Armfelt 1806—1811.
Statsministern grefve G. af Wetterstedt 1811 —
1837. Sekreteraren A. M. Strinnholm 1837.
18. Expeditions-sekreteraren N. L. Sjöberg 1787
—1822. Generalen grefve A. F. Skjöldebrand
1822—1834. Professoren P. II. Ling 1835—
1839. Professoren P. D. A. Atterbom 1839.
Akademien fick sig ålagdt att arbeta för
litteraturens och språkets förkofran, samt att upplifva
och vårda fäderneslandets stora minnen. I
sådan afsigt utsätter hon täflingsämnen så i
vältalighet som skaldekonst; dock äger äfven en
täflande frihet att välja sitt ämne, med
förbehåll att det är allvarsamt. Akademien skulle
årligen, enligt stadgarnes föreskrift, utdela 2:ne
stora pris (hvartdera å 26 dukater), det ena åt den
i vältaligheten bästa och det andra åt den i
skaldekonsten yppersta, af de insända
tällingsskrifter-na. Men, dä mången gång inträffat att en skrift,
ehuru utmärkt framför de medtäflande, dock icke
ansetts äga det värde, att den med det stora
priset kunnat belönas, har det händt, att ända till 8
år förflutit mellan hvarje gång ett stort pris
blifvit ntdeladt. Konung Gustaf III hade dessutom
stiftat ett pris, bestående af en medalj af silfver,
hvilken borde tilldelas den författare, hvars skrift
närmast upphunnit den med det stora priset
belönade. Denna medalj kallades hedersaccessit, och
dess vinnande medförde ät författaren, likasom
det stora priset, hedersrum vid akademiens
offentliga sammankomster, samt berättigade till
skriftens tryckning i akademiens handlingar. En
min-dro jetton, äfvenledes af silfver, ägde akademien
ock att tilldela de skrifter, hvilka i ett eller
annat afseende gjort sig värdiga akademiens
uppmärksamhet, utan att derföre ba kunnat komma i
fråga till det stora prisets erhållande. Denna
jetton kallades uppmuntrings-accessit, men har
jemte beders-accessit upphört. I dessa begges ställe,
utdelar akademien nu för samma ändamål, en
guldmedalj af 10 dukaters vigt, hvilken bär namn af
andra priset.
En af akademiens framlidne ledamöter,
hofkan-sleren frih. C. B. Zibet, har äfven stiftat ett pris,
till värde och beder lika med akademiens eget
stora, för att tilldelas skrifter i vältalighet eller
skaldekonst, hvilka upplifva något af
fäderneslandets stora minnen.
Doktor Lindabl i Norrköping, hvilken
förärade akademien ett dyrbart bibliotek,
öfverlemnade ock åt benne en gåfva af 100 dukater,
såsom belöoing för 2:ne afhandlingar, hvilka ban
önskade mätte af akademiens egna ledamöter
utarbetas; och år 1808 öfverlemnade några
medlemmar af Finska nationen ett pris af 26
dukater, att af akademien utdelas för en sång till
Finska arméens ära. Af en okänd gifvare har
akademien dessutom fått emottaga en gåfva af
100 dukater, med begäran att någon af
akademiens medlemmar måtte derföre utarbeta en
karakteristik af tiden från Carl XII:s död till
Gustaf III:s anträde till regeringen. År 1835
tilldelade konung Carl XIV Johan äfvenledes en gåfva
af 100 dukater att tillerkännas ett äreminne
öfver konungarne Gustaf II Adolf och Carl X
Gustaf, och redan under första året af sin tillvaro
hade akademien af en okänd fått emottaga 2:ne
pris, hvartdera å 52 dukater, för att tilldelas
jemförande lefvernesbeskrifningar af grefve Magnus
Stenbock och Franske marskalken hertigen af
Vil-lars, samt rikskansleren Axel Oxenstjerna och
kardinal Richelieu. Professor Lundblad i Lund,
stiftade år 1789 ett pris af 25 dukater, att årligen
tilldelas någon författare, soin antingen under året
utgifvit något förtjenstfullt arbete, eller genom en
längre fortsalt litterär verksamhet, gjort sig värd
af allmänhetens aktning och akademiens belönande
uppmärksamhet. Sedan detta pris år 1833 upphört,
stiftade konung Carl Joban år 1835, ett för samma
ändamål, stort 300 R:dr B:ko, hvilket bär den höge
stiftarens namn (se Liindbladska priset). Äfvenledes
bör omnämnas att Svenska akademien utnämner
stipendiat lill det af ett sällskap år 1806 stiftade
Gustavianska stipendium i Upsala, samt att akademien
tilldelat reseunderslöd åt K. A. Nicander, C. W.
Böttiger, J. E Rydqvist, B. E Malmström m. fi.
Åtskilliga yngre litteratörer, hvaribland må nämnas, J.
Nybom, C. J. Bergman, G. L. Silfverstolpe, B. E.
Malmström och P. 11. Scherini, hafva dessutom, i
män af akademiens tillgångar, fått emottaga
understöd för fortsättande af deras akademiska
banor. Utom en mängd af akademiens egna
ledamöter, hafva dessutom följande fått af akademien
uppbära pensioner: Hallenberg, Regnér, Nordfors,
fru Lenngren, biskopinnan Lehnberg,
enkegrefvin-nan Gyllenborg, samt Thorilds enka, m. fl. Åt
Gyllenborg och Leopold bar akademien upprättat
minnesvårdar å deras grafvar, den förra i Clara
kyrka, den senare å kyrkogården, hvarjemte bon be-
Del. HJ. 103
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
