Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svecia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
836
lya.
9
Symboliska böckerna.
skattade till 205,123 R:dr, med en folkmängd af
1,450 personer och en areal af 21,546 tnnnl.,
hvaraf 1,100 äro sjöar och kärr. Socknen kallas
äfven Svarta efter den bär genomflytande
Svarta-ån. I socknen ligga säteriet Sjösa, Norshammars
och Svärta bruk (se dessa ord) samt Ullabergs
masugn, anlagd 1623 af Gert Störning,
•ya eller Syds socken, annex till östra Tollstads
moderförsamling i Östergöthland, 2 | mil från
Linköping, består af 15 bemman, uppskattade till
77,030 R:dr, med en folkmängd af 440 personer
och en areal af 5,091 tunnl., hvaraf endast 25
äro kärr. Socknen kallades förut Syjö. Marken
härstädes är bergig. Kyrkan ombyggdes 1774.
Altartaflan, målad af Frökenberg i Linköping, är
en skänk af nämndemannen Anders Andersson i
Hydinge vestergård. Icke långt från kyrkan
ligger en runsten, men hvars skrift till största delen
är utplånad. Adr. Linköping,
■ylfjellstopp, ett berg i Herjedalen vid Norska
gränsen, enligt Tuneld, af 1,525 alnars lodrät
böjd, bar blifvit olyckligt namnkunnigt deraf, att
en del af de från Norrige år 1718 hemtågande
Svenska trupperna bär omkommo af köld.
Forsell anser det för det högsta i Sverige näst
Sulitelma och uppger dess höjd till 5,920 fot.
Schubert uppger den till 3,326 alnar.
SyltmjOlk benämnes i vissa trakter af Skåne
surnad fårmjölk, som i stor mängd samlas om
lommaren och förvaras i en tunna i visthuset
öfver bela vintern. Mångenstädes har hvarje
bushåll, om det skall anses vara rätt väl försedt, en
sådan syltmjölkstunna. Syltmjölken förtäres
vanligen med bröd till aftonmåltid,
•ylvauder, Josua, son af landskamereraren Joh.
Gabr. Sylvander, föddes d. 1 Jnni 1769.
Studerade och undergick examina i Lund, hvarefter ban
1785 blef auskultant vid amiralitets-öfverråtten,
och 1787 auskultant i Svea hofrätt. Befordrades
1788 till notarie vid direktionen öfver allmänna
magasins-inrättningen, 1790 till vice notarie vid
civilprotokollet i Svea hofrätt, och 1791 till vice
auditör vid enkedrottningens lifregemente. År 1792
valdes ban bland de notarier, som skulle föra
protokollet i ransakningen om konung Gustaf Ill:s mord.
Utnämndes 1794 till vice advokatflskal i
magasinsdirektionen, blef 1800 sekreterare i Svea hofrätt
och erhöll 1801 lagmans karakter. Han bade då
redan baft flerfaldiga nppdrag, som visade, att bans
utmärkta duglighet redan gjort sig känd och
gällande. År 1804 inkallades ban såsom ledamot i
lagkommissionen och var t. f.
revisions-sekreterare åren 1805—1810, dä ban förordnades till
ledamot i en kommitté uti hufvudstaden, för att
reglera fattigvården på ett bättre sätt. År 1807
var ban ordförande i en gränsreglering mellan
Nerike och Wermland. Utnämndes 1810 till
häradshöfding i Daga, Åkers m. fl. härader, och 1811
till vice landshöfding i Halland. Adlad 1812, blef
ban samma år ordinarie landshöfding, 1814 R. af
N. O. och 1818 justitier&d. Hittills hade
Sylvander ej användts, der ban behöfde trotsa den
allmänna opinionen; men vid riksdagen 1823 egga-
des sinnena så skarpt mot den erkändt dnglige
mannen, att han nära nog blifvit nlvoterad nr
högsta domstolen af opinionsnämnden. Detta var
ej för hvad ban gjort eller icke gjort såsom
ju-stitieråd, utan derföre, att ban ansågs hafva
skrifvit åt den aktör, som i Svea hofrätt kräfde C. H.
Anckarsvärds hufvud, då denne kallat ett
regeringssteg landsförderfligt. Sylvander blef följaode
året Kom. af N. O., och 1826 president i Svea
hofrätt. Uti denna egenskap uppböjdes ban 1830
till friherre. Han dog af slag d. 28 Aug. 1833
på kongl, slottet vid en uppvaktning, då ban nys»
förut talat med sin konung. Sylvander var ej blott
känd för sin ovanliga embetsmannaskickligbet, utan
ock för en särdeles stränghet i seder och
gudsfruktan, och man såg honom ej sällan hämta sin
nppbyggelse i Brödrasalen bland de fromme.
Sylvius, Johan, son af kyrkoherden Jacobus
Jonæ, föddes 1620 i Carlstad. Blef först kanslist
uti kongl, kansliet och sedan registrator derstädes.
Sändes vidare såsom legations-sekreterare till
Frankrike, och utnämndes 1649 till
guvernements-sekre-terare i Lifland. År 1653 blef ban sekreterare bos
hertig Carl Gustaf, då ban samma år npphöjdes i
adligt stånd. Befordrades derpå till assessor i Svea
hofrätt, till häradshöfding i Tio härad, och till
translator regins, samt slutligen 1685 till lagman
i Wermland. Denne med mycken skicklighet och
lärdom begåfvade man afled 1690. Bland de flera
verk ban på Svenska öfversatt och utgifvit,
märkas: Philippi Nicolai historia oin Jesu Christi rike;
Gerhardi Hetrachtelser; Sleidani historia; Erici Olai
The Svenskars och Göthers historia, samt Ouinti
Curtii Rufi historia om konung Alexander Magnus.
Sonen,
Sylvius, David, född 1663, som var
kommerseråd, blef äfven något namnkunnig af sina är 1719
ntgifna Påminnelser om Successionsrältighelen i
Sveriges Rike saml del så kallade Souveraina väldet.
Han afled 1732, och med honom utslocknade denna
adliga ätt.
Symboliska bückerua, hvarmed förstås
Luthers större och mindre Katekes, Augsburgiska
bekännelsen, Augsburgiska bekännelsens förivar,
de Smalkaldiska artiklarna och Formula Concordiæ,
blefvo sent antagna i Sverige. Ända till mötet i
Upsala 1593 var aldrig tal om några
symboliska böcker, ehuru Luthers, Meloncbtons och andra
ansedde Tyske tbeologers skrifter voro lill någon
del öfversatta på Svenska, till och med nyttjades
så flitigt, att man i kyrko-ordningen af 1571
klagade öfver missbruket af postillor. Det var ännn
den bibliska kristendomens tid, och denna bade af
landets lagar sitt värn. På riksdagen 1611
omnämndes väl concordiæformeln i bredd med
kyrkans öfriga bekännelseskrifter såsom uttryckande
statens uppfattning af evangeliska läran, men den
saknade ännu offentlig auktorisation. Det var Carl
XI:s förmyndare-regering förbehållet att förse
staten med en ny religion, den symboliska. För att
tillbomma allt tillträde för kalvinismen, funno
Svenske presterne bestämda symbolers införande vara
af nöden, hvarföre de, under de synkretistiska tvi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
