Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svecia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Söderby.
Söderhamn.
849
men ombyggdes fullkomligt i medlet af förra
århundradet, hvartill bergsrådet Jakob Tersmeden på
Larsbo bruk betydligt bidrog. Inom socknen
ligger Mahngsbo bruk (se delta ord), som har en
egen kyrka, Larsbo, Leksjobo orb Nyfors bruk,
samt Klolens manufakturverk och Saxe hammare
(se desso ord). Korsldngens hammare anlades vid
Bamma tid som Nyfors, Gersjobo, Toifsbo och Wads
hammare, allt bergsmansverk, byggda på
1600-talet. — Inom socknen ligger Mahngsbn Finnmark
och IViA, en betydlig köping med postkontor. Adr.
Wik.
Söderby eller Sörby gård i Åbls socken i
Dalarna, bar fått en slags märklighet deraf, att den
är 1531 ägdes af bergsmannen Nils, som de
upproriske Dalkarlarne då valde till sin anförare. (Se:
Nilsson, Mtlns.)]
Söderby Carls socken, ett konsist, pastorat af
2 kl. i Stockholms län, erkestiftet, Lyhundra
härad och kontrakt, i mil från Norrtelje, består af
61 4 hemman, uppskattade till 297,350 R:dr, med
en folkmängd af 1,738 personer och en areal af
15,320 tunnl., hvaraf 2,200 äro sjöar och kärr.
Församlingen var fordom delt i tvenne socknar,
Söderby moderförsamling och Carls aonex, hvars
kyrka skall ba varit uppbyggd till minne af en
Carl Folkunge; men hvilken sedan blifvit raserad
och båda socknarna förenade till en. Här bar
också varit en bekant offerkälla. Enligt Afzelius skulle
denne Carl vara den ryktbare Junker Carl (se detta
ord), Birger Jarls samtiding och till en del bans
medtäflare. Inom socknen ligger Slensla säteri,
4 hemman med qvarn och såg. Till
fornlemningar böra flera stenkummel och ättehögar. Adr.
Norrtelje.
Söderbyn på Norrön i Börstils socken i Upland,
en sätesgård om 2-£ mtl., ägdes år 1650 af
riks-historiegrafen Arnold Messenius, som fått det i
vederlag under Norrköpings besluts villkor. Ilans
enka ä»de det efter honom, men bortbytte det
lill riksskatlmästaren Sten Bjelke mot några
hemman på Öland. Här finnas 2 betydliga
jerngrufvor: Carlsangsgrufoan, upptagen 1767, och
Jons-grufvan 17 88.
Söderfors socken, ett patronelt pastorat af 3 kl.
i Upsala län och stift, Örby bus härad och
kontrakt, 7 mil från Upsala vid Dalelfven, består af
6 J hemman, men enligt stiftsmatrikeln 26 J
oförmedlade, uppskattade till 365,731 R:dr, med en
folkmängd af 850 personer. Arealen är bos
Forsell icke särskildt uppgifven, utan sammanförd med
Tierp orh den lilla del af Wåla socken, som
ligger inom Upsala län. För dessa tre utgör den
104,397 tunnl., hvaraf 7,850 äro sjöar och kärr.
Socknen tillhör Söderfors bruk (se här nedan),
hvars ägare bar patronaträtten öfver församlingen.
Adr. Tierp.
Söderfor* jernbruk och ankarsmedja, anlades 1676
och privilegierades för Clas Deppken, som adlades
med namnet Ankarström. Det kom sedan i Grillska
slägten och äges nu af intressenter, men disponeras
af brukspatronen frih. P. A. Tamm. Det ligger på
en ö i Dalelfven, Jölsön, en knapp mil lång och
^ mil bred. Gränsskillnaden mellan Upland och
Gestrikland går tvärt igenom bruket. Ilär smidas
vid 3 härdar 2,453 skepp:d slångjern, för hvilka
betalas 22 skepp:d i hammarskatt. Malmen
hämtas från Dannemora grufvor. Afsältningsorten är
Gefle och Stockholm. Dessutom drifves här ett
ankarsmide, det största i Sverige, och tillverkas
åtskillig manufaktur. Flera vackra byggnader äro
här uppförda, och en mängd anläggningar gjorda
till ställets förskönande, af kanaler, grottor,
tempel m. m. Bland dess största märkvärdigbeter är
likväl ett naluralie-kabinett, isynnerhet rikt på
Svenska fåglar, och elt dyrbart naturhistoriskt
bibliothek. En vexelundervisningsskola är bar
anlagd, hvari 80 barn undervisas. Bruksstämpeln är
ett S med två stjernor.
Södergöthland. Så finnas stnndom södra delen
af Östergöthland och Småland benämnda uti
gamla handlingar. Dessa trakter utgjorde under Inge
den Äldres lid ett eget rike, hvarest Blotsvens
son, Erik Årsäll, styrde och vidmakthöll de inom
det öfriga Sverige allt mer och mer upphörande
gamla hedniska offren och afgudarnes dyrkan.
Söderhamn. en sjö- och stapelstad, i
Helsingland och Gefleborgs län, 27 J mil från Stockholm
och 9 mil från Gefle. Den började först
bebyggas af gevärs- och kopparsmeder, som i den
ge-nornfly lande ån anlade ett horrbus till "bösserörs"
förfärdigande. Gustaf Adolf gaf den 1620 sina
privilegier och tillade densamma mtl. af
närliggande byar, jemte åtskilliga fiskskär. Släden
är ej särdeles gynnad af naturbelägenhet. Anlagd
vid foten af två berg, som stänga utsigten, bar
den häraf blifvit oregelbunden, orb det 2 mil
långa inloppet från hafvet är trångt, farligt och
grundt, så att fartygen måste aflastas ^ mil från
staden och varorna uppföras pä båtar. Icke desto
mindre bar under de senare ären både folkmängd
och välstånd i staden tilltagit, och
landshöfdinge-embetet säger i sin Fernårsberätlelse för år 1843
härom: "Folket är i allmänhet sedligt, och den
benägenhet för starka drycker, hvarom
anmärkning blifvit gjord uti sist afgifna berättelse, bar
ander sednaste år betydligt aftagit; och bar,
såsom följd deraf, allmännare välstånd visat sig bos
mänga handtverkare och fiskare, äfvensom bos den
egentliga arbetsklassen eller det så kallade
för-svarsfolket. Tillfälle till arbetsförtjenst har icke
saknats, och för ett dagsverke betalas vanligen
28 à 32 sk. B:ko." Staden hade 1846, enligt
kommerse-kollegii uppgift, 8 fartyg af 987 läster,
använda till utrikes sjöfart, och 7 af 185 läster
till inrikes. Delta gör ej mer än tillsammans 15
fartyg af 1,172 läster; men
landshöfdinge-embe-tels ofvannämnda berättelse uppger, att stadens
bandiande år 1842 bade "18 fartyg af tillsammans
1,772 läster, hvaraf de flesla göra resor på
utrikes orter." Någon tillfällig förminskning måste
således ha agt rum 1846. Sistnämnda år voro de
handlande, enligt kommerse-kollegii berättelse, 29
med 24 betjenter; men land-böfdinge-embetet
uppgifver för 1843, att af stadens 30 bandiande
endast 12 äro i verksamhet och begagna för sin rö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
