Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tabellverket ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
10
Taxlnge.
Tegenskittlil.
de öfriga af borgare, hvilkas antal alltid är
större än hvart och elt af de öfrige ståndens. I
Falun och Sala ingå äfven ett visst anlal bergsmän,
och i universitetsstäderna Upsala oeb Lund äfven
deputerade af akademistaten. I dessa sistnämnda
städer finnas särskilda kommiltéer för stadens och
särskildt för akademiens taxering, och ledamöterne
af akademistaten äro talrikare vid den senare än
vid den förra, likasom å andra sidan
borgerskapets deputerade bevista till större antal stadens
taxering än akademiens; men de buda
korporationerna dellaga dock alllid något i hvarandras
taxering. Städernas taxeringsmän väljas hvar och en
af sin klass, men ombytas icke årligen, utan blott
hvartannat år, och der antalet medgifver eo sådan
fördelning, hvart tredje år; ty ombytet sker
partiell, så alt en tredjedel eller ock hälften årligen
afgår.
Tatlnge, annex till Mariefred, är beläget vid
Mälaren, J- mil O.S.O. från Mariefred. Naxby gård
(se detta ord) är bär belägen. Socknen häller 9
mtl. med 545 inbyggare på en areal af 8,401
tunnl., hvaraf 510 äro sjöar och kärr. Adr.
Mariefred.
Teit». en socken i Asunda härad af Upsala län,
är beläget vid Mälaren, b\ mil S.V. från Upsala
och tillhör 3 kl. konsist. Socknen har 2:ne
säterier, K tiro och Stromsta, båda med godt fiske i
Mälaren, samt håller öfver hufvud 21 | mtl., med
420 inbyggare på en areal af 4,999 tunnl.,
hvaraf 30 äro sjöar och kärr. Adr. Enköping.
Tegel» Kr i K, en son af den beryktade Göran
Pehrsson, måste efter faderns död begifva sig ur
landet, helst en kunglig befallning utfärdals, att
ingen af denna vanartiga slägt skulle få anmäla
sig till rikels tjenst, lian for dä till Tyskland
och uppehöll sig under fremmande namn vid
åtskilliga utländska akademier. Sedermera finnes han
dock anställd såsom kanslist vid riksarkivet, och
1592 sände herlig Carl honom till Spanien; men
dà han återkom derifrån med illa förrätladt
ärende, kaslades ban i fängelse. Likväl erhöll ban
derefter (lera bemliga uppdrag af berligen. Sedan
Sigismund rest till Polen, sändes han till
riksdagen i Krakau 1593 för att speja, men hans bref
till hertigen uppsnappades, så alt hela hans
förhållande upptäcktes. Den milde och försonlige
Sigismund lät honom dock ostraffadt resa, ehuru
prinsessan Anna var mycket uppbragt. Eder
återkomsten utnämndes ban af hertigen till
häradshöfding i Olands härad, och Sigismund var nog
medgörlig att stadfästa denna utnämning. Det
berättas, att ban länge hållit sin börd bernlig och först
några år senare för hertigen upptäckt sin
härkomst, med anhållan att få njuta sin faders
adelskap till godo. Hertig Carl skall dä hafva
vredgats och utropat: "Af djetla ägg komma djefla
oiigar"; men då snpplikanlen blidkat honom med
knäfall, skall ban hafva utbrustit: "Så må du bela
Stege!, ty det är din faders sköldemärke"; hvarvid
den förre med vanlig fintlighet begärt, att endast
få borttaga den förslå bokstafven. Hela historien
är dock efter all sannolikhet uppdiktad, helst re-
dan fadern förde tre tegelstenar i vapnet. År 1596
sändes Tegel att på hertigens vägnar bivista
konung Christian IV:s kröning, lian hemförde med
sig Hvitfelds då nyss utkomna historia om
Christian III. Då herligen deruti fann åtskilligt om
sin faders regering, som ej bebagade honom,
befallde ban Tegel alt utarbeta dennes historia, samt
tillika i vissa punkter vederlägga livilfeld. Sådan
var anledningen till detta arbete, hvars vigtigaste
förtjenst ligger i de kungabref och handlingar,
som deri äro inryckta. Sedan skref ban Erik XIV:s
historia, hvari ban dock, såsom ban säger, "för
synnerliga orsaker", gält förbi större delen af
konungens förhandlingar i afseende på den inre
riksstyrelsen. År 1598 anlog herlig Carl honom till
sin bandsekreterare, hvarefter ban beständigt steg
i denne herres ynnest och fick elt allt större
inflytande hos honom. Vid den blodiga riksdagen
1600 kallas ban "Rättegångshärold" och förde
anklagelsen emot riksråden såsom hertigens ombud,
hvarvid ban hade tillfälle att visa silt nit och sin
advokatoriska skicklighet. Sedan Tegel 1608
blifvit slottslofven eller underståthållare på
Stockholms slott, sändes han samma år, jemte
Cbesne-copherus och Erik Elofsson till Wismar, der de
skulle möta Danske underhandlare, för att afgöra
tvisten om tre kronor; men ban och bans sällskap
sölade så länge pä vägen, att de Danske, som
länge väntat förgäfves, voro borta när desse
ankommo. Oaktadt ban tidt och ofta blef anklagad
och pliklfälld för mångfaldiga orättvisa samt
våldsamma gerningar, äfvensom tillställde flera
bedrägliga streck och förföljelser emot andra, finnes ban
dock hafva åtnjntit ej så ringa ynnest af konung
Gustaf II Adolf. Så utnämndns han 1614 till
hi-stnriegraf, 1617 till kammar-råd och 1626 tillika
till häradshöfding i Hölebo härad. Skref sig till
Fluddeslad, Eriksstad och Grundvik. Ar 1627
erhöll han äfven stadfäslekebref på sitt adelskap.
Han dog barnlös d. 12 Fehr. 1636, sä all bans
adliga ätt med honom utslocknade. Dess graf
finnes i Riddarholmskyrkan, en aln ifrån
predikstols-trappan, på norra sidan. Ehuru på långt när icke
sä elak som fadern, hade han dock mycket i sin
karakter, som visade att ban icke alldeles hade
vanslägtats. Bland hans skrifter märkas: Arhor
genealogien Principi» Caroli; Genealogin öfver
Sveriges, Polens Vch Danmarks konungar; Gustaf l:s
historia; Erik XIV:s historia, m. fl. handskrifna
arbeten.
Tegelmiior», en socken i Olands härad af
Upsala län, är belägen 5 mil N.N.O. från Upsala och
tillhör 3 kl. palronella. Inbyggarne uppehålla sig,
jemte åkerbruket, med körningar lill Löfsta bruk
och den i socknen belägna Tobsborgs masugn, som
lyder under Löfsta. Ägaren af Löfsta bruk bar
patronaträttigbet till församlingen. Socknen
håller 49 J mtl., med 1,221) inbyggare på en areal
af 23,722 tunnl., hvaraf 2,550 äro sjöar och kärr.
Adr. Upsala.
TegenwklMIri, ßn«t»r< före sitt adlande kallad
Teginaii, föddes 1637 och var son af
befallningsmannen Peder Knutsson Tegenman. Ätten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
