Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tabellverket ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
26 Tliermouieler-obaervationer.
ThioilolTer den %’ise.
Tlieriiioineter-obaervnlioner. Genom gjorda
iakttagelser bar man funnit, alt
medeltemperaturen i Lund blott 3:ne månader om året (Januari,
Februari och December) »tar under fryspunkten.
Samma förhållande inträffar i Götheborg blot| 2:ne
månader af året (Jan. och Fehr.), i Wexiö,
Stockholm och CarKlad 4 inanader (Dec., Jan., Fehr.
och Mars), deremot i Fahlun och Östersund 5
månader samt i Umeå och Hernösand 6 månader af
året. Högsth medelvärinen om sommaren plägar
inträffa i Juli månad, och varierar dà på olika
stallen af riket mellan omkring 1(Östersund
och Hernösand) ända till t?" (Carlslad,
Stockholm. Götheborg och Lund) saml 18 eller nära
19° (Wexiö). Se för öfrigt Värme och
temperatur.
Tliermier, Ulrik, född i Finland, var
öfverstlöjtnant, men har isynnerhet gjort sig känd
genom sitt stora och praktfulla arhele. Det fordna
och narvainnile. Seeni/t, som ban i aquatinta-manér
utgaf, och som ännu fortsattes med lithogralierade
plancher. Ther»ner har dessutom utgifvit en
afhandling Om Landsknpnmiltniny. Född 1779, död
1828.
Tliie>i«rii, Martin, en käck Holländare eller
Zee-ländare, förde befälet på den (lotta af 3’2 fartyg,
som den rike Ludvig De Geer på egen bekostnad
utrustade i Holland 1644, för att komma till
Sveriges bistånd. Vid första underrättelsen om
flottans ulsegling, lemnade konung Christian
Götheborg, och kom med nio de snabbaste af sina
fartyg ut i Nordsjön, der han mötte Thiessen
iitnn-för Schlesvig, och genast angrep honom.
Konungen måste först vika för öfvermakten; men då
amiral Tbiessen med sitt skepp ifrigt följde efter,
blef han öfvergifven af de (|esta sina sjökaptener,
och kunde med möda draga sig tillhaka uti Listers
djup, der han blockerades af Danska flottan.
Någon lid derefter försökte ban en nv strid, men
som ej blef afgörande, och återvände derpå i
slutet af Maj till Holland. Den I Juli lopp han åter
ut med sin 22 segel starka flotta, befriade det
belägrade Götheborg, saml seglade sedan med
hissad Siensk flagga genom Öresund, midt under
kanonskotten från Kronehorg och Danska
kanonpråmarna vid Saltholmen. Utan att knnna erhålla
någon lois, seglade han djerft genom den s. k.
Flint-rännan förbi pråmarna. Der utanföre mölle han
konung Christian med tio Danska örlogsfart \ g,
hvilka dock snart drefvos undan. Längre ned
för-föt|ries han af 30 Dansk» fartyg; men de snabba
Holländarne seglade lickligl undan och
framkommo slutligen till Kalmar. Den käcke Thiessen, då
ban derifrån reste ti|| Stockholm, hedrades med
en präktig guldkedja, fick elt årligt underhåll af
500 R|dr samt upphöjdes i adligt stånd med
nam-oet tnknhjrtm, hvarefter han sändes tillhaka till
sin flotta vid Kalmar. Den 5 Oktober 16it
förenade ban sig med Svenska flottan och afseglade
söderut, och d. 13 Okt, angreps Danska (lollan
wid Femern saml led elt stort nederlag. Thiessen
anställde en förfärlig jagt. Af de flyende Danska
fartygen blef ett uppbränd!, fyra tagna, fyra ja-
gade på grund och tagna, och tre andra jagade på
grund, der de dock skyddades af landbatlerierna.
Förskräckelsen bland de flyende var sä stor, att
ett Holländskt fart\g tog tvä Danska, och
Thies-sens lilla avisjakt eröfrade elt Danskt skepp af 28
kanoner. Efter slaget seglade Tbiessen bem igen.
Denne sjöhjelle dog 1657.
TliiiisMlama var en gammal skatt i Sverige. All
skatt har ursprungligen hos våra förfäder varit
bevillning, och blott genom häfd öfvergått till
naturen af ständig skatt. Flera sådana gamla
bevillningar omtalas i landskapslagarna, och
öfvergingo redan tidigt till naturen af ständiga skatter.
Ibland dessa var thingslama, som betalades de år
då krigståg ägde rum, likasom ledungslama
erla-des, dà fred rådde och var en slags ersättning för
krigst jensten.
Tliiiiigxmæn , Tliieis;*, i|ni, Tliing«mamia>
vitni kallades de män, som varit tillstädes på
tinget. De voro sk)ldige att bära vittnesbörd om
det soin förefallit der. Thingsinànnen voro
representanter af menigheten, sedan denna upphört att
i massa infinna sig. Thingsvittnens utsago gällde
såsom fullt bevis. Det antal tingsvitlnen, som
fordrades, var olika efter sakernas olika
beskalTen-bet, — tre, sex ända till tolf.
Tliiiiiivall, Jolinu, son af borgmästaren i
Filipstad, Ingemar Thingvall, föddes 1667 ofh blef
1691 magister i Upsala; prestvigd 1692.
Tjenstgjorde sedan såsom bofprest och blef 169 7 Carl
Xll:s öfver-hofpredikant, samt 1701
fäll-superin-tendent. lian var en utmärkt andlig talare för sin
tid, och hans predikningar berömmas såsom i hög
grad förträffliga, lian afled utanför Sendomir i
Polen, d 13 Dec. 1702, just dà han, ehuru blott
trettiofem år gammal, blifvit utnämnd till biskop
i Gölhehorg, och det berättas at| konungen,
hvilken haft en synnerlig bevågenhet lör denne
utmärkte man, fält tårar dà ban fick se liket,
något särdeles ovanligt bos den annars alltid så föga
blödige Carl XII.
Tlii»<ll4»niiii!*, af fornnordiska ordet Thwd, som
bel trier folk, är en benämning, som uti gamla
urkunder finnes tillagd sådane konungar, som
herrskade öfver etl hell folk, till skillnad från
småkonungar, fyIkeskonungar och skattkonungar,
hvilka sl\rde öfver mindre fliken. Del är rätt,
heter del i Eddan, alt kalla en konung, soin
herr-skar öfver hela rikel, för en Ihiodkonung, |y en
sådan konung har många länder under sig, der
ban tillsätter skattkonungar och jarlar, hvilka
skola dömma landslag och väria riket for ofred
i sådana land<kap, som äro aflägsna från
konungen, orh skola dessas domar och straff alllid vara
lika gällande med sjelfve Ihiodkonungens.
TliindolIVr ilen l i«e från H>ine, ett ställe nti
Agder i Norrige, var bifskald hos konung Harald
Hårfager i Norrige, och har nti elt långt qväde
besjungit denne konungs förfäder ända frän Odin.
Detta qväde, som ännu fanns qvar på Snorre
Stur-lesons tid, lades af honom till grund för
Ynglingasagan, hvaruti han, ifrån och med konung
Fjol-ner, för nästan hvar konung anför en eller par
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
