- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Fjerde delen. T - Ö /
30

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tabellverket ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

30

Thomas.

Thor.

åt en sin landsman orb kaplan. Till följe af några
förföljelser, öfvergaf ban sedan Finland och sitt
embete samt begaf sig till (ioltland, der ban
länge uppehöll sig, ulan att vilja, ehuru derom
påmint, komma tillhaka till sill hiskopsslift. Ar
1248 afled ban i Wisby bos
dominikaner-munkar-ne, till hvilkas orden han förut hört. Nagra
författare upptaga honom bland våra Svenska helgon
Af elt påflig| bref vill det synas, som om ban till
den ändan uppehållit sig pä Gottland, på det att
ban måtte afslanga de omkring Finska viken
boende hedniska folk från all handel och tillförsel,
samt dymedelst tillfoga dem skada eller tvinga
dem till foglighet och kristendomens anlagande.

Thoma», J olianiii», af obekant härkomst, en
ganska lärd och vidtherest man samt magister,
blef först kanik vid Upsala domkapitel. Ar 1341
förordnades han till adjutor eller biträde åt
biskop Ro i Wexiö, der han skickade sig så väl,
att han 1344 enhälligt valdes till dennes
efterträdare. Ar 1347 fick ban af konung Magnus
Eriksson nppdrag alt tillika med .S:t Brigittas son,
riddaren Birger Ulfsson, besörja om Wadstena
klosters byggnad, hvarmed ban flera ar var ifrigt
sysselsatt. .Sedermera åtföljde ban någon tid den
heliga Rrigitla pä dennas pilgrimsfärd; men
återvände derpå hein, hvarefter han dels dellog i
rådets förhandlingar, dels skötte om
kloslerhyggna-den i Wadslena. Deremot tjenstgjorde han ej
alltid som biskop i sitt slift. lians dödsår är
obekant; men ban lefde ännu 137 V.

TIiiiiiiii», Junker, osäkert om ban är densamme
som en Thoma* Enknwn af vapen, hvilken 1512
finnes nämnd såsom heftillningsmrtn på Roseborg,
var ären 152(1 och 1521 konung Chiistian Tyranns
höfvidsman på Aho sloit, som han med tapperhel
försvarade mot den belägrande Nils Westgölhe. Denna
Junker Thomas beskrifves, såsom en lika grym och
vildsint man som sin herie. Da konung Christian
förövade befallning om Svenska adelns utrotande
ankom till Finland, iiifnrde ban den med yttersta
stränghet, så att sjelfve den gamli’ Hemming Gadd,
hvilken så mycket bidragit till Christians
framgång, måste i Tavastehus lägga silt hufvud under
bilan. Junker Thomas gjorde i Aho flera lyckliga
utfall mot Mils Weslgölhe, orh vid elt af dessa
fick han dennes broder, Rengt Weslgölhe, titi fånga.
Honom lät han dagen derpå hänga, jemte flera
andra Svenska adelsman, uppå slottsmuren i de
belägrades åsyn. Allt Svenskarnes bemödande alt
drifva honom ur stöllet var fåfängt. Slutligen
omkom Junker Thomas på följande sätt: Han
sändes af Nirrhy med undsättning till Stockholm
i Juli månad 1522. Då han kom inot Furusund,
skickade han ett litet fartyg förut »II bespeja
farleden; men F.rik Fleming låg der med
Svenska llotlan bakom några öar och borttog fartyget
sä hasligt., att Junker Thomas ej fick några
underrättelser derom. Skvnd.amt sattes på fartyget
Svensk besättning, som påklädde sig Danskarnes
kläder, hvarefter skutan styrde aler ut emot
Junker Thomas. Då denne såg henne återkomma,
hoppade ban, nyfiken efter tidningar, uti sin skepps-

båt och lät ro sig lill fartyget. Svenskar et ego
och höllo sig stilla. Då Junker Tbomas kom till
fartyget, frågade ban dem, huru det stod till.
Allt väl, svarade de, hvarpå ban steg med ena
foten inom skeppsbord, men i detsamma märkte
ban de främmande ansigtena och sitt misslag.
Hastigt ville ban då kasta sig tillbaka i sin slup;
men blef fasthållen och fängslad af Svenskarne,
allt med största skyndsamhet och lystnad. Derpå
vände de om med fartyget och seglade inåt
sundet igen Finska flottan, troende alt Junker
Tbomas st>rde tåget, följde efler; men snart fann den
sig be|l och hållet innestängd af den Svenska.
Alla fartygen eröfrades hastigt, blott ell enda,
kalladt den Finnka Hntnen, forsvarade sig bela
dagen, till dess slutligen Svenskarne sköto eld
deri, och det nedhiann med gods orh manskap.
Junker Thomas kunde, för sin myckna föröfvade
grymhet, ej få någon nàd. lian utfördes till
Ty-nelsö, orh blef der upphängd i en ek. Da han säg
tillredelserna härtill, harmade det bonoin inesl , att
ban ej aklades värdig elt låg af hampa, utao
skulle hängas uti ett rhastrep."

Tlioninii Skrifvare, blef 1530 fogde öfver
södra Finland och 1535 fogde ölver Äbo slott och
län.

Tliomée, (àualnr Henrik, expeditions-sekre-

och kan-ler-sekrelerare vid I.unds akademi, död
1823, är författare lill några sånger, såsom:
Gamla Och nya seklet; Nonien* qvinna; A<iny till
Horatius; Smdlaiulmnytn; Hetor litt Urotlniiiyholin
och /.o/on.

Tliuiiunii, Ixel Patrik, son af kaptenen
Thomas Thomson, föddes IH 71 pä Warbergs slott
och blef IH84 volontär vid gardet. Befordrades
’ifis|^ till fannk vid Södermanlands regemente och
1 ti94 till drabant. Alltifrån krigets början I 7O0
och anda lill konung Cail Xll:s död 1718,
bivi-stade ban med lapperhet alla de mångfaldiga
Iräff-ningar, uti hvilka drabant korpsen dellog, och
utmärkte sig vid Uera tillfallen. Rfler lörulgaeode
befordringar blef han 1719 utnämnd lill
öfverstlöjtnant vid drottning Hedvig Eleonoras
lilrege-menle till lust. Fick 1723 alsked med dubbelt
underhåll och utnämndes 17^2 lill öfvers|e samt
kommendant pä Warbergs slott, der ban afled d.
24 Juli 1748. Han var en af de gamle käcke
Caro||n erne.

Thor, äfven benämnd ,%he Thor, Göthernes

gamle Gud, hvilken sjelfva Åsarne sedan erkände
för starkast hland Gudar och menniskor, dyrkades
redan langl före Odens ankomst lill norden såsom
styrkans, stridens orh askans gudomlighet, och
bans dyrkan fortfor alt vara vida utbredd äfven
sedan Åsarne infört sin nya lära med öfverguden
Odén, ja till och med pä liera stallen dyrkades
ännu |ånge den gamle Thor, då redan Odén och
bans Asagudar mast ällmänt vika för den Hvite
Krist. Det lägre folket, isynnerhet i södra
Sverige, har egentligen aldrig varit Odens dyrkare;
det dyrkade alllid förnämligast Tbor, dä deremot
Odén var de förnämares, de rikares och
mäkti-gares Gud. Uti Norrige dyrkades Thor mest af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 29 20:15:45 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/4/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free