Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tabellverket ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Thorild.
Thorkel Haft.
39
ett annat skär, Hästholmen, äfven något skog,
hvarpå bär eljest är brist. Utsädet går stundom
till 470 tunnor. Socknen håller 26 ^ mil., med
en befolkning af 2,440 personer på en areal af
13.168 tiinnl., hvaraf 20 äro sjöar och kärr. Adr.
Carlskrona.
Thor i fjället. Sn skall, enligt sagan, fordom
en vida beryktad skogshöfding eller sligman hafva
varil benämnd, hvilken bodde på gränsen emellan
Göl haland och Wermland. Om honom sjunges
ännu i dessa trakter en egen vallsång. Först
berättas. buru vallhjonen i skogen blefvo öfverfallna
af stigmannen. I)à stötte ett vallhjon i luren,
»tt väcka byfolkets uppmärksamhet, som tröskade
pà en loge. Tii-hill i loyen, tyckes be|y da: "Tyst,
— lyssnen, j pa logen:
Tu-liill i logen!
Tolf man i skogen!
Tolf man äro de;
Slora oxen slinga de,
Vallbarnen skrämma de.
Mej vill de locka
Till Thor i tjäll.
Thorild, Thoma», var son af en länsman och
föddes i Svartehorgs socken i Bohus län den
18 April 1759, studerade först i Lund, sedan
i Upsala och ärnade blifva jurist. Det lorra,
själlösa och torftiga behandlingssättet af
juridiken, sådan den dä bedrefs vid rikets första
lärosäte, väckte likväl hans afsmak, och han egnade
sig frän den tiden åt vilterheteii orh filosofien.
Redan förut bade han år 1 782 gjort sig
namnkunnig genom sitt poem: Passionerna, som
allmänt erkändes vittna om förfallarens brinnande
fantasi, lifliga snille och varma känsla; men soin
sällskapet Ultle Dulci, lill hvilket del var
inlemnadt, icke vågade belöna, i anseende lill det
djerfva orh mindre vanliga i dess form, emedan
det var skrifvot på alexandriner. Thorild var
likväl i sjelfva verket mindre skald, än ban och hans
beondrare trodde; ty sjelfva detta poem, höjden
af bans vittra produktionsförmåga, är egentligen
ingenting annat, än en filosofisk afhandling, och
ban skref aldrig mer någonting dermed jemförlig|.
Sin största märkvärdighet orh sin högsta förtjenst
äger ban deremot såsom tänkare, och framför allt
såsom oförskräckt ifrare för allt hvad ban ansåg
stort, rätt och sannt och emot allt förtryck, all
förvillelse, all låghet och smäaktighet. Den vittra
despotism, som Kellgren och hans blad: Stockholms
Potten på den liden utöfvade, äfvensom den
ensidighet, hvarmed man hvilade den fransyska
litterära formen, väckte med skäl Thorilds förtrytelse,
och ban började derföre utgifva en egen tidning,
kallad: Den nye Granskaren, isynnerhet riktad mot
Kellgren och hans kritiker. Striden mellan desse
utmärkte män fördes icke utan en ömsesidig
bitterhet i flera är, och skulle vida mer ledt lill
sanningens uppdagande och smakens renande, om
Thorild äfven varil mindre ensidig, mindre
öfverdrifven och förhetsad. Härunder framträdde
onekligen likväl många gnistor af snille, många drag
af djerf tankekraft och ljusa idéer. Uan utgaf
sedan flera skrifter, bland andra en kallad: Rätt,
eller alla sainhaltens eeiya tay, i mänga fall elt
mästerstycke, ifrade särdeles för en allmän
tryckfrihet, och ingaf härom ett förslag, först till
Kansli-Kollegium och sedan lill ständerna vid 1786
års riksdag, Gustaf III lärde härigenom känna och
värdera bonom, och hans aktning för honom
ökades ännu mer, då Thorild, under konungens
vistande i Upsala i Mars månad 1788, förordnades
till respondens vid den disputation öfver något
ämne i statsläran, som på monarkens befallning
föranslallades. Ämnet var en kritik öfver
Montesquieu, orh bland opponenterne såg man
Schröderheim, Leopold och Armfelt. Aklen var i
högsta grad intressant, och konungen lät, efter dess
slut, komplimentera Thorild Denne begagnade
likväl icke det erbjudna tillfället att närma sig
till konungen, emedan han önskade resa till
Eng-land, hvilket ban ansåg för frihetens förlofvade
land. Elt besök der öfvertygade honom likväl om
sin villfarelse, ehuru han derefter bedömde
Engelsmännen kanske med lika mycken föidom, som
ban förut byst entliusiasin lör dein. Ar 1792
utgaf ban en skrift lill dåvarande regenten, hertig
Carl, hvari han bland annat uppmanade honom
att afskaffa de fyra riksstånden, som alltid varit
Sveriges obestånd. Den småaktige och
skuggrädde Reuterholm lät, i anledning häraf, anställa
en aktion emot Thorild, hvilket, jemte den nesliga
behandling han rönte, väckte allmän ovilja, och
då ban uppfördes lill llof-Rätlen, samlades i hans
väg en folkhop, som burrade lür bonom och
fordrade, att han skulle erhålla ell anständigare
fängelse. Delta skedde äfven. Dornen hlef 14
dagars vallen orh bröd; men hvilken bögsla
domstolen förvandlade till 4 års landsförvisning.
Tvenne år derefter upphäfdes likväl denna dom och
Thorild utnämndes lit| professor och bihliolbekarie
i Greifswald. Här leTde han i filosofiskt lugn,
gjorde sig aktad af Tysklands lärde; men dog i
sina bästa år, den I Oktober 1808.
Thorkel, eller Tliyrgillns, en ganska berest
och mycket studerad man, var decanus i
Strengnäs, när han enhälligt valdes lill biskop
derstädes år 1361, då påfvens bekräftelse å bans val
utverkades af den heliga Brigittas dotter, fru
Katarina, som vid den tiden uppehöll sig i Rom. Man
känner för öfrigt icke mera om bonom, än att ban
1366 köpte under biskopsbordet gården Bredetorp
samt alt han 1369 stadgade, att at kyrkoherden i
Stockholm, Johannis Ludolphi, skulle årligen hållas
ett s. k anriiversarium i Strengnäs domkyrka, för
de ansenliga gåfvor denne dit förärat. Biskop
Torkel afled d. 27 Mars 1370.
Thorkel Ojärrve, uppräknas bland de kämpar,
som fäkt8de på Sigurd Rings sida emot Harald
llildetarid uti Bråvallaslaget.
Thorkel Hali, elier den Höge, från Skåne,
Strut-baralds andre son, var en namnkunnig kämpe pà
sin lid. Så snart ban kommit till manlig ålder
for han, tillika med sin äldre broder Sigvald, på
tvenne med hundraliugo man bemannade härskepp
ut på vikingatåg. Sedan de landstigit pä Born-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
