Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thunberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Thunberg.
T linnman.
51
fältskär på ett Ostindiskt skepp till Cap. Under
denna resa råkade ban ata några pannkakor,
hvartill nian af misstag kommit att nyttja blyhvitt i
stället för mjöl, och bade deraf sedan mänga
olägenheter. Ankommen till Cap i April 1772,
företog ban genast en resa af några hundra mil
österut genom södra delen af Kalferlandet, samt
följande året en dylik genom norra delen, och
året derpå en annan lång resa inåt landet.
Slutligen lemnade han Cap 1775, och afgick såsom
extra kirurg på ett skepp till Batavia på Java,
hvarifrån ban, i egenskap af legations-medikus,
åtföljde Holländska ministern till Japan och så
vidare till kejserliga hofvet i Jeddo. På återresan,
vid slutet af år 1776, besökte han Java och
Ceylon, samt koin i April 1778 tillbaka till Cap,
hvarifrån ban snart återvände till Holland.
Besökte sedan England och Tyskland, samt anlände
1779 till fäderneslandet. Under sin frånvaro, hade
ban 1 777 blifvit befordrad till botanisk
deinon-strator i Upsala. Hemkommen blef han 1781
utnämnd till e. o. professor och prefekt öfver
botaniska trädgården, samt 1784 till medic. (i botan.
professor. R. af W. O. 1785 och kommendör af
sainma orden I?I5. Jubeldoktor 1822. Han
afled d. 8 Aug. 1828 barnlös, då han i 47 år
varit akademisk lärare. Få Svenskar hafva
förvärfvat en större och vidsträcktare namnkunnighet an
Thunberg), ja, efter Linnés död, ansågs ban en lång
lid bland alla Europas naturalhistoria nästan
såsom den förnämste. Redan i egenskap af Linnés
lärjunge, öfverhopades ban under sin utländska resa
af fremmande lärde i yrket med välvilja och
uppmuntringar, och troligen fanns det intet enda
vetenskapligt sällskap, som sysselsatte sig med
naturkunnighet, hvilket icke med tiden tillegnade sig
den berömde mannen. Efter bonom uppkallades ett
örtgenus, och fjorton species, samt fem insektarter.
En gång emottog ban kallelse från Leyden att
blifva professor derstädes och tvenne gånger från
Petersburg; men afslog alla dessa anbud. 1 På
sjelfva Japan var ännu femtio år efter bans besök bans
namn ingalunda förgätet, och man erinrade sig
honom, såsom den der ingifvit några af dess lärde
infödingar håg för naturhistoriens studium, samt
äfven på ön grundlagt ett slags Linnéisk skola.
Genom sin inflytelse, förmådde han Gustaf III att
förära slottsträdgärden vid Upsala till
universitetet, för alt begagnas till en botanisk skola, samt
att anslå medel lill det nuvarande praktfulla
museets och orangeriets uppbyggande. Dä Sverige
förlorat de Linneiska samlingarna, skänkte ban till
akademien i Upsala sin dyrbara samt isynnerhet
på örter och insekter rika naturaliesamling,
äfven-vensom ett ej obetydligt antal Japanska,
Malajiska och Indiska böcker, manuskripter, mynt, m m.
Grunden till sin ryktbarhet hade Thunberg lagt
genom sin 1784 i Leipzig utgifna Flora Japonica,
hvarefter följde bans på flera språk otgifna Resa
uti Europa, A/rika och Alten. Hans öfriga
hufvud-arbeten äro: Prodromus Plantarum Capensium och
leones Plantarum Japontcarum samt Flora Cap en sis.
Under sin långa professorstid företog denne så
vidtbereste lärde icke gerna någon längre resa än
till Stockholm, och ander de sista tjugo ären
knappast någon längre, än ut till sitt kära Tunaberg,
en knapp fjerdingsväg utanför Upsala. |Vien dessa
färder fram och tillhaka voro äfven lika
regelbundna , som Uyltfoglarnas låg. När
Upsalahoar-na hörde "Skallerormen" (så kallade man gubbens
gammalmodiga, långa och smala vagn) rassla
genom staden, så visste de att det no var riktigt
slut på vårterminen, och när "Skallerormen" om
bösten skramlade Svartbäcksgatan tillbaka, så
kunde man vara säker på, att studenterne snart ock
voro i antågande. Ifrigt älskande orb värderande
öfver allt annat sin vetenskap, hvilken dock
slutligen växle ifrån bonom, skall Thunberg, ehuru
ban icke gick upp emot sin store mästare, likval
alltid i vetenskapens historia intaga ett af de
främsta rummen.
Tliuniiian, Hann, född d. 23 Augusti 1746
och son af kyrkoherden Johannes Erici Tbunman,
förskalTade sig genom utomordentlig flit en
lärdom, som, ehuru han afled ung, likväl redan
hunnit förvärfva bonom ett stort rykte. Faderlös
redan vid elfva års ålder, fann han sig försatt i
den torftigaste belägenhet, så alt ban måsle
genom sockengång hus ifrån hus upphemta den
ringa penning, som bonom bestods, och sålunda
nödgades han ofta i den strängaste vinter gå till fot
flera dagar efter hvarandra. Sedan en slägtinge,
som var Svensk konsul i Smyrna, önskat taga
gossen till sig, studerade han för detta ändamål
Arabiskan; men då resan inställdes, blef han intagen
på Strengnäs gymnasium, der ban mycket utmärkte
sig i historien och de gamla språken. Elt
stipendium beredde bonoin utvägen alt 1764 besöka
Upsala akademi, der hans medellöshet tvang honom
att studera tbeologien, för att derigenom snarare
vinna bergning. Hågen var dock rnest vänd på
bans älsklingsstudier, språkforskningen, och med
otrolig ifver genomgick ban på kort tid en mängd
af Greklands historieskrifvare och skalder, samt
öfversatte flera på Lalin, deribland Euripides belt
och hållet. Med samma nit dref ban studium af
historien och de nyare språken, samt läste
mångfaldiga Franska, Italienska och Engelska författare,
allt delta på den otroligt korta liden af tvenne
år, som ban vistades i Upsala. Ar 1766 reste
ban till Tyskland, der ban fick kondition såsom
informator och 1769 blef magister i Greifswald.
Hans lärdom tillvann honom snart flere berömde
mäns vänskap, och 1772 utnämndes han till
filosofie (t eloqventie professor i Halle. Såsom sådan
nlgaf han flera historiska skrifter af högt värde.
Slutligen inverkade dock bans öfvermenskliga
ansträngningar och nattvak på hans helsa;
bröst-krämpor inställde sig, sjukdomen tog öfverhand,
och d. 17 Dec. 1778 afled han, endast 32 år
gammal.
Thur|io, ett jernbruk i Hedemora socken, 1 mil
vester ifrån staden, bade före ar 1612 en
jern-hylta och kopparbaminare, som sedermera
förbyttes till en stångjernshammare med 2 härdar, i
hvilket skick det ännu befinner sig. Bruket bar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
