Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thunberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tibell.
Tidaholm.
55
stats-reglemente. Är 1804 förordnades ban till
ledamot i krigskollegium samt blef
general-adjutant och öfverste i arméen, äfvensom ledamot i
kommittéen för artilleriets organisation. Följande
året adlad, förordnades ban till ledamot i
kommittéen för jägarereglementets öfverseende, till
vice ordförande i krigskollegium samt lill ledamot
i kommittéen för fattigvården och sjukanstalterna i
Stockholm. Samma år R. af S. 0. och ledamot
af krigs-velenskaps-akademien. Var 1805
konungen följaktig till Pommern, der ban förrättade
general-qvartermästare-tjensten vid arméen, och
efter konungens återkomst tjenstgjorde ban såsom
vice ordförande i krigskollegium. År 1808
befordrades ban till general-major och konungens
general-adjutant för arméen, förordnades att tills
vidare äfven förestå general-adjutants-befattningen
för flottorna samt var ledamot af
ünans-kommit-téen, af krigskommilléen och af krigsberedningen.
Ansedd såsom en af Gusfaf Adolfs förnämsta
anhängare, blef Tibell, kort efter konungens
arrestering, endtledigad från alla sina befattningar i
rikets tjenst. Några månader senare förordnades
han dock till ledamot i passevolans-kommittéen
och fick derpå i uppdrag, att såsom konungens
kommissarie afgå lill Frankrike för krigsfångarnes
utvexling. Sommaren 1811 utnämndes han till
chef för de dä förenade fortifikations- och fal t—
mätningskorpserna, hvilka erhöllo namn af
inge-niörkorpsen; delta hindrade dock icke, att han ja
tyckte sin lycka vara trögare, än ban haft
anledning att vänta, och trodde sig mera än skäligt
tillbakasatt. Hans tanke var i början alt söka
befordran i Frankrike; men ban fann snart, att
föga var alt förvänta derstädes, ty då ban en
gång tillät sig att erinra kejsar Napoleon om
segern vid Marengo och den lycka ban balt att
kämpa under försle konsulns ärorika fanor, vände
Napoleon honom ryggen, och svarade belt torrt:
*Ain’i donc ijue vous avei servi la revolution"
Tian återvände då till fäderneslandet. Anländ till
Köpenhamn, mötte honom hos Svenska
beskickningen derstädes en mängd anklagelsepunkter af
svårt slag, såsom att hafva öfverlemnat lill
Franska regeringen planritningar öfver Svenska
fästningar och plankartor öfver flera punkter på
Svenska kusterna; att hafva meddelat underrättelser
om Svenska arméens organisation, om
beskafTën-heten af dess arsenaler, tyghus, krutförråd m. m.;
att hafva yttrat, det Sverige ej kunde
vidmakthålla sig såsom nation, utan att det màsle kasta
sig i Napoleons armar o. s. v. Häröfver skulle
ban afgifva förklaring och rättfärdiga sig, men
något åtal skedde dock icke, endast förblef ban
otan tjenstebefattning. Under dessa onådens år
var han nödsakad att lifnära sig med hustru och
barn af ett litet, ett par mil frän hufvudstaden
beläget hemmans ringa afkastning. Man säg nu
general Tibell rätt ofta i en klädsel, föga skild
från den torftigaste landtmans, färdas på samma
bondvagn, som till sala införde hemmanets små
produkter. Om af vana från denna tid, eller af
mcdfödt anlag för en viss cynism, lemnas derhän,
men säkert är att ban, äfven efter det ban
sedermera åter blifvit insatt i statens tjenst och befordrad
till de högsta värdigbeter, framgent egnade sitt
yttre en så ringa omvårdnad, att den svårligen
skolat ursäktas hos en person af lägre tjenstegrad
och mindre utmärkta förtjenster. När Tibell 1814
åter inträdde i tjenst, förordnades ban först til)
ordförande i krigshofrätten. Sedermera utnämndes
han 1 ö 15 till ledamot i krigskollegium och Kom.
af S. O. Ar I SI 9 fick ban uppdrag att
sammandraga alla författningar rörande krigsväsendet till
lands, hvilket vidlyftiga arbete fullbordades två år
derefter. Ar 1820 blef ban utnämnd till ständig
ordförande i krigshofrätten samt vice ordförande i
krigskollegium. Kom. med stora korset af S. O.
och riddare af Franska Heders-legionen 1821.
General-löjtnant och president i krigs-kollegium
1824. Uppböjd i friherrligt stånd 1827. Pa en
begrafning träffades ban bastigt af slag, och afled
d. 8 Mars 1832. Rland andra af bonom utgifna
arbeten märkes: Set afimer-nrdens hmtoria t tomta
tidehvarfvet från /2S5 till 17*S. Konung Carl XIV
Joban lät pä sin bekostnad anställa en högtidlig
likbegängelse, otb krigsvetenskaps-akademien, som
i honom förlorade en af sina verksammaste
medlemmar, samt hvars beders-ledamot ban äfven
varit, anlade sorg efter honom. Han var äfven
beders-ledamot af vitterbets-, historie- och
antiqvitetsakademien.
Tibble, en socken med Åland i Ragunda härad
af Upsala län, är belägen | J mil V.S.V. från
Upsala, 2 mil från Mälaren och tillbör 3 kl.
konsist. I socken finnes temlig tillgång på skog.
Bland socknens större egendomar märka vi:
säteriet Onsike, sätesgården liibhinysbdck eller Breden
och Vrå. Socknen håller 33 J mtl. med 760
inbyggare på en areal af 13,816 lunnl., hvaraf 750
äro sjöar och kärr. Adr. Upsala, Eka.
Tibble. Pä denna gästgifvaregård undertecknades
d. 21 Mars 1809 af Georg Adlersparre en till
d. v. riksföreståndaren ställd promemoria, hvilken,
jemte föreslående af åtskilliga andra vigtiga
regeringsåtgärder hufvudsakligen innefattade en
uppmaning till hertig Carl att ofördröjligen reklamera
sin arfsrätt till kronan och förklara sig för
ko-nnng, till förekommande af rikets störtande i
anarki och alla dermed förande vådor.
Tibble, annex till Håtuna bärad af Upsala län,
är beläget vid Mälaren 3 mil S. från Upsala. En
del af socknen bar god timmerskog och fiske uti
Skarfven. Socknen häller 23 J mil. med 680
inbyggare på en areal af 9,373 tunnl., hvaraf 380
äro sjöar och kärr.
Tirtabllcker, äfven "Agendaböcker", benämndes
under katholska tidehvarfvet vissa
annotationsböc-ker, uti hvilka stod upptecknadt allt hvad
presterne på särskilda tider bade att iakttaga vid
gudstjenstens förrättande, och i hvilken ordning
alla de olika ceremonierna borde äga rum. Sjelfva
gudstjensten blef äfven stundom med afseende bärpå
benämnd för Tidagärd.
Titi»liiilui, ett jernbruk i Agnetorps eller
Ån-garps socken af Skaraborgs län, bar 1 bärd och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
