Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Triumvirer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Trosa.
Trossbodar.
109
gälde skadan och hafve förverkat till den saklöse
de gåfvor, som densamme både fått och gifvit.
Är någon annorlunda till skilnad i fästning
vällande, eller fäster ban sig den han för skaldskap
eller annat hinder ej äkla må, vare lag samma.
Äro begge lika vållande, hafve förverkat gåfvorna
och böte hvardera ’20 daler. Våller annandera
mer och annandera mindre, böte den hälften, som
mindre väller; men gåfvorna vare förbrutna till
•le fattiga. Kommer okänd man och gifver sig
ut för annat namn eller stånd och varder qvinna
deraf bedragen till fästning med honom höte 80
daler, hälften till henne och bälften till de
fattiga, hafve ock till henne förbratit gåfvorna och
fästningen vare ogild. Varder någon tvungen /ill
fästning, och låter ej märka sitt samtycke, sedan
han utom tvång är, vare fästning ogild, der ej
fàstehjon hvarandra häfdat hafva. Hafver endera
före fästningen bemlig sjukdom, som smittosam
och obotlig är, eller efteråt deri råkat, såsom
spetälska, fallandesot, vanvett, raseri, eller
vederstyggliga och stora fel och lyten, gånge
fästning äter. Samma lag vare, der endera för eller
efter fästning begått lägersmäl, eller annan
gerning, som rörer dess goda namn. Var det förut
kunnigt, gånge då ej fästning åter. Kommer bat
och bitterhet fàstehjon emellan af andra
besynnerliga orsaker, som ej kunnige voro, förrän
fästning skedde, och vill den ene skiljas och den
andre ej, dome rätten till skilnad. Finnes ej sådane
orsaker, dä må deu brottslige ej bygga äktenskap
med någon annan, så länge den öfvergifne ej
för-likt är; fylle ock skadan. Fäster man sig
drucken eller varder svikligen dertill förledd, vare
fästning ogild. Reser man egenvilligt bort från
sin fästeqvinna och blifver, emot hennes samtycke,
borta öfver 1 år, äge bon rätt till skilnad. Vilja
fästehjon skiljas åt och hafva de hvarandra ej
häfdat, behöfva de endast anmäla det i
domkapitlet, utan att förut inställa sig vid domstol, (lifva
fàstehjon hvarandra gåfvor, för äktenskaps skull,
och dör sedan fästeqvinna, gifve dà fästeman till
den dödas arfvingar allt igen, hvad han fått, och
tage äter hvad han gifvit. Dör fästeman ifrån
fästeqvinna, tage Ihon sina gåfvor åter, och
he-bàlle hvad benne gifvet var i lösören. —
Trolofning i ordentlig ordning ägde vanligtvis rum
hos de gainle Svenskarne, dà ej den råa
seden alt med våld taga sig bustrur gjordes gällande.
Vid trolofningen gåfvos vissa skänker åt bruden,
hvilka fingo namn af Piistefä, och hvarigenom hon,
som sedao kallades Fàstekona eller Pnsteqvinna,
ansågs vara lagligen fästad vid brudgummen.
Redan Tacitus talar om skänker som gåfvos vid
förlofningar hos de gamle Germanerne och bestodo
dessa merändels uti oxar, en betslad häst samt
vapen, hvilket stämmer något när öfverens med
de gåfvor, som omtalas i vår gamla giftmålabalk,
nemligen sadel, betsel, gångare, armkäpa och
hälla.
Trosa stad ntgör ett eget pastorat i Daga
kontrakt af Nyköpings län och tillhör 3 kl. konsist.
Staden var i äldre lider belägen j mil högre upp
vid den nu s. k. Trosa by, men blef på
1600-talet bilflytlad lill Trosa-åns mynning. Här är en
god hamn, och små fartyg kunna gä upp till bron
midt för torget. Handel idkas med spanmål,
vik-tualier, kreatur, jordfrukter in. m., men för öfrigt
utgör fiske och sjöfart stadens förnämsta näring.
En del af borgerskapet eller de s. k. Skärborgarne
idka godt strömmings- och torskfiske i skären
utanför staden ända till Landsort och strömmingen
afsättes vid midsommartiden med iiskeri-idkarnes
egna båtar till städerna omkring Mälaren, samt
om hösten till Nyköping och Norrköping.
Folkmängden besteg sig år 1844 till 534 personer.
Hus och gårdar i staden voro 143. Stadens ägor
bestodo af 5 ^ mtl. och 633 tunnl. jord, hvaraf
120 nyttjades till åker, 140 till äng och 373
voro skog och utmark. Marknad hålles här
ärligen d. 26 Okt. Staden är skyldig att hålla 6
stadshåtsmän. År 1825 funnos bär blott. 2:ne
bandiande, som försågo skärgården med salt,
spanmål, lin, hampa och några specerier. Släden
fick sina privilegier förnyade af konung Carl IX
ären 1609, 1610, 161 1. Den styres af en
borgmästare, hörer lill 5:te klassens städer och har
N:o 73. Dess vapen är en halfmåne öfver en
båt med 2:ne par äror, inen del nu brukliga
sigillet har en grip. Ett kongl, postkontor finnes
har. Tull-inspekloren hörer till Stockholms
distrikt eller central-distriktet. Stadens komminister
besörjer barnundervisningen.
Trosa landsförsamling, en socken med VVagnhärad
i Hölebo härad af Nyköpings lan, är belägen vid
Östersjön, * mil N.N.V. från Trosa och tillhör 2
kl. konsist. I socknen ligger Thureholm (se detta
ord) och i socknens kyrka, som innan Trosa stads
flyttning var stadskyrka, har Bjelkeslägten siu
graf, och äfven Christina Gyllenstjerna, som är
1556 afled på Hörningsholm, har bär varit jordad,
fastän dess qvarlefvor uppbrunno med kyrkan år
1773. Socknen häller 29 \ mtl. med 830
invånare på en areal af 1 1,456 tunnl., hvaraf 310
äro sjöar och kärr.
Trossbodar. Bodar till förvarande af indelta
arméens tross- och utredningspersedlar, i den mån
de af passevolantörerne aflemnas, äro numera pä
många stallen uppbyggda och derjemte genom elt
kongl, bref af d. 27 Febr. 1821 stadgadt, alt de
nödiga magasinshus till uppläggande af
proviant-persedlar, på arméens mötesplatser hädanefter
byggas, äfven trossbodar under samma Iak skola
uppföras, till förvarande af de effekter som vid samma
mötesplats böra vara upplagda. Sådana trossbodar
skola dels af kronan, dels af rust- och rotehällare
anskaffas och underhållas. Det förra gäller de
indelta rustbålls-regementena, hvilkas trossbodar
krigskollegium ombesörjer; Nerikes regemente, som
bar sin trossbod uppförd vid Chrislinebamn;
Wermlands regemente, som bar 2:ne trossbodar vid
regementets mötesplats och den tredje vid
hemmanet Jämnemon; Skånska infanteri-regementerna,
hvilkas trossbodar äro uppförda vid Ilerrevads
kloster och Tvedöra mötesplats; samt Wermlands
fältjägare-regemente, som mol hyra begagnar en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
