Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Triumvirer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Trut.
Trryckfrlhet.
lit
Jakobs fängslande, hvilat öfver Danmark, samt
återskaffade detta rike således fri utöfning af
gudstjensten. Vid samma tillfälle ingick ban med
påfven den öfverenskommelse, att så väl ban som
alla bans efterträdare skulle, för erhållande af
pallium eller erkebiskopsskrudens utmärkande
prydnad, till apostoliska räntekammaren hvarje gång
erlägga den betydliga summan af 4,000 Rhenska
gyllen. Så snart han hemkommit till sitt stift,
företog han sig genast alt återställa skick och
ordning inom gudstjensten, hvilken under
interdiktet råkat i fullkomligt lägervall. Till vinnande af
detta ändamål företog ban sig år 1279
mångfaldiga visitationen icke allenast inom sitt eget stift
utan öfver bela Danmark, och då ban öfver allt
fann ganska mycket som fordrade förbättring,
påbjöd ban ett allmänt nationalmöte, som skulle
hållas i Wedel, der rikets alla biskopar borde
samlas-, men innan detta kommit till stånd, afled den
nitiske erkebiskopen d. 2 Maj t2S0.
Trulleborg kallas uti forntida handlingar ett
urgammalt slott i Allmanderyd inom
Kinnevaldsbyg-den, der ännu, på ett näs emellan llakeqvarns å
och en liten insjö, benämnd Hartgrepas Lögelråg,
liera lemningar och sägner efter borgen finnas.
Dit kom äfven Engelbrekt under frihetskriget med
sin talrika bondebär. Der bodde då en Dansk
fogde, en af Smålänningarnes mänga förtryckare, som
genast tog till flykten, hvarefter borgen i grund
förstördes Enligt en mycket gammal saga, skall
uti den äldsta forntiden en stad, vid namn Troja,
varit belägen invid borgen, der ännn en gård,
benämnd Trojamdla, ligger. De gamla uti denna
bygd veta alt berätta, det en dalpil blifvit funnen
invuxen uti en derstädes fälld åldrig björk, saint
i jorden derinvid en gammaldags sporre af
ovanlig skapnad och storlek, allt minnen efter forntida
strider, som der ägt ruin.
Truinuieliiberg, Se: Fernaverken.
Trut. En afdelning af màseslägtet kallas Trut,
hvaraf flera särskilda arter förekomma. En af
dem är Grdtrulen, som håller i längd nära 2 fot,
bar askblå mantel och är hvit om hufvud, bals,
stjert och alla nedre kroppsdelar-, hans vingar äro
mellan 1 och 2 tum längre än stjerten, lian
förekommer i Kattegat vid ßobusskären, samt äfven
i Sveriges östra skärgård och lefver der på
holmarna, vanligen i stora skockar. Norrut träffas
ban ända inom polcirkeln vid Finnmarkens och
Nordlandens kuster, Ilan åtföljer fiskstimmarna
och skjuter ofta ur luften ned i vattnet för att
fånga fiskar, hvilka, jemte fogelungar, fogelägg,
musslor och dylikt ntgöra hans föda. Hans kött
ir osmakligt och fjädern spröd och oduglig. En
annan art, Hvil-truten, bar ljust askblå mantel,
är i längd näslan som den förra, bar gul näbb,
och hufvudet, stjerten, vingspetsarne m. m. rent
hvila. Han tillhör egeotligen den högsta norden,
såsom Island och Grönland, men bar dock blifvit
skjulen äfven i Östersjön. En tredje art,
llafn-truten, har svart rygg, skiffersvart mantel och
hvita ben; bans längd är något öfver 2 fot.
Gammal, har ban likasom de båda förra arierna en gul-
aktig näbb. Förekommer vid Sveriges så väl östra
som vestra kuster, men talrikare i Östersjön.
Lefver i spridd flock, stundom tillsammans med
fiskmåsarna, och är skygg och varsam. Ilan lägger
ägg på skär eller holmar, helst åt hafssidan, och
är glupsk och rofaktig. Fiskar, så väl lefvande
som döda, samt fogelägg och musslor m. m.,
utgöra bans föda. Köttet är tranigt, och äfven hans
dun och fjäder för menniskans behof odugliga.
Try. Se: Benved.
Tryckfrihet i Sverige är icke äldre än sedan är
1766. Förul fanns censur öfver skrifter, och
grundsatsen af en fri yttranderätt genom pressen var
icke erkänd. Alt tryckfrihet saknades, var ett af
de största felen i frihetstidens statsförfattning. Men
vid 1765 års riksdag beslöts att en allmän
tryckfrihet skulle beviljas, och den första
tryckfrihetsförordningen utkom med helgd af grundlag 1766.
Den försvann genom 1772 års revolution, då
konung Gustaf III upphäfde alla gällande grundlagar.
Men tryckfriheten återställdes snart genom en
kunglig förordning 1774, dock utan att erhålla
helgden af grundlag. Den blef sedermera inskränkt
1780 genom ett stadgande, som gjorde
boktryckaren ansvarig för skriftens innehåll, och ytterlig
gare 1798 genom en ny förordning, som förbjöd
utgifvandet af periodiska skrifter, ulan särskildt
tillstånd. Genom 1809 års statsförändring blef
tryckfriheten åter frigifven och den nya
tryckfrihetsförordningen, som utkom 1810, erhöll naturen
af grundlag. Den ändrades 1812 genom
upprättandet af indragningsmakten, eller bofkanslerens
rättighet att utan dom och ransakning inställa
utgifvandet af tidningar, som denne embetsmän
funnit förgripliga. En annan förändring tillkom 1815
genom inrättandet af jury i och för behandlingen
af tryckfrihetsmål. För öfrigt bar
tryckfrihetslagen, likasom de andra grundlagarna, tidt och ofta
varit föremal för smärre förändringar. Den
nuvarande tryckfrihetslagen är dock i det bela
densamma, som antogs 1812, och bär äfven dalum af
delta år. Tryckfrihetens grundsatser enligt Svensk
lag äro, dels att skrifter få utgifvas i hvad ämne
som belst, samt utan tillstånd och nfan något i
förväg lagdt binder, således utan censur; dels ock
att de blott kunna dömas af laga domstol och
efter den rättegångsordning tryckfrihetslagen
utstakar. En skrift kan således icke godtyckligen
förbjudas. Med friheten att utgifva skrifter är nära
förenad friheten att anlägga tryckeri och idka
bokhandel, för hvilka företag icke heller fordras
något tillstånd. Brottslig kan en skrift blifva
antingen derigenom, att den innehåller en brottslig
syftning, t. ex. uppmaning till uppror, hädelse
emot Gud, vanvördnad emot konungens majestät,
vilseledande osanningar, förakt för seder och
anständighet, smädelse emot enskilda personer o. s.
v., eller ock derigenom, att den innehåller sädana
saker, som äro undantagna ifrån rättigheten att
trycka allting. Vissa offentliga handlingar, såsom
protokoller bos rikets ständer och inför konungen,
få nemligen icke tryckas utan vederbörligt
tillstånd o. s. v., men i allmänhet är det rättighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
