Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Triumvirer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tull bevakning.
Tullbevakning. 119
tecknadt manifest öfver sin laddning, hvarom
konsuln dà meddelar bevis och ät skepparen
handlingarna ålerlemnar. Lastadt fartyg äger ej rätt att,
utan trängande nöd, frän utrikes ort inlöpa till
annan Svensk plats, än stapelstadsbamn. Fartyg,
som ej innebalver last, äger ej alt utan
trängande nöd inlöpa till annan plats i Sverige än någon
af rikets vid saltsjön belägna städer, eller ock
vissa med ständig tullhevakning försedda köpingar
och landlhamnar (se: Tullplats). På de ställen, der
lotsiriraltning linnes, äger ej skeppare insegla utan
lots, sä framt denne ej af bårdt väder är hindrad
att begifva sig om bord eller eljest, oaktadt
gifven signal, icke genast kommer fartyget lill
mötes. L)a tullbetjent icke är om bord, äger lotsen
i afseende pä tillsyn ä fartyget samma åligganden
och skyldigbeter, som eljest tillhöra denne. Vid
höga böter äro ock skeppare förbjudne att till
åtskilliga stapelstäder taga annan än viss bestämd
farled; till Stockholm skall således vägen tagas
förbi Landsort, eller genom Danzigergatt, eller
mellan Utöo och Ornön, eller förbi Hufvudskär
genom Kyinene sund åt Dalarö, Sandhamn,
Furusund eller Södertelje; till Nyköping förbi Hasselö;
till Norrköping förbi Baresund, Arkö eller
lläfrin-ge bàk; ’lill Westervik genom Spåresund, o. s. v.
Vid ankomsten’ till inloppsort, får skeppare, vid
25 R:drs bot, ej med sitt fartyg lägga lill vid
land eller brygga, förrän visitation å fartyget
blifvit förrättad. Likaledes skall skeppare inom
viss gifven lid efter ankomsten till tullkammaren
ingifva sina lill skepp och last hörande
handlingar, jemte sin markruUa, hvilken hör innehålla
fartygels namn, bvggnadsart, lästetal och
djupgående, besättningens antal, med hvarje persons
namn, saml fartygets hemort, hvarifrån det
kommit och hvart del är ämnadt, lastens
beskaffenhet, persedlarnes antal, förrådet af lifsmedel, m.
m. Sedan forelages ytterligare visitation af
tull-betjeningen och lossning får verkställas under
vissa bestämda tider af dygnet. Skeppare, som vill
afgå till utrikes ort, är skyldig att, ehvad ban
vill intaga gods eller barlast, innan inlastning
böit-jas, bos vederbörande sjötullskammare eller
sjö-lollsinspektion, anmäla sig och genom skriftlig
inlaga uppgifva det gods, som skall inlastas.
Nämnda auktoritet lemnar dä ät den tullbetjent, som
till inlastningens bevakning förordnas, en s. k
in-latsningssedel, hvari, efter skepparens uppgift,
godset upptages till dess xsärskildta slag, stycketal,
mått, mål eller vigt. Icke blott i stapelstad, ulan
äfven i sådan vid saltsjö belägen uppstad eller
landlbamn, der ständig tullhevakning,
underinspektörs eller uppsyningsmans befäl, finnes anställd, står
för hvar och eD, som äger rätt till utrikes
handel, fritt att uti fartyg intaga laddning och
dermed direkte till utrikes ort låta fartyget afgå,
med villkor alt före afseglingen belöpande
umgälder för fartyg och last saml öfrige afgifter,
enligt gällande författningar, behörigen klareras, på
grund af inspektionens attest öfver beskaffenheten
och qvantiteter Finnes åter i landlbamn icke
ständig tullbevakning anställd, så är aflastaren
skyldig att söka general-tullstyrelsens eller
distrikt-tullkammarens tillåtelse, och särskild
bevakning bör dä vid inlastningen förordnas. Sedan
belöpande afgifter blifvit erlagda, meddelar
tullkammaren genast skepparen pass å fartyg och last,
och om skeppacen sedan för motvind och annat
binder nödgas qvardröja, förblifver fartyget under
tullhevakning, till dess afsegling sker. Vid
särskildt ansvar får sedan ej skeppare, utgn
trängande nöd, segla förbi tullkammare vid utloppsort
eller inlöpa i hamn, der lots eller tullbetjent ej
finnes, eller, ehuru stadd inom rätta farvattnet,
uppehålla sig i skärgård. Vidkommande däckade
fartyg under femton lästers drägt saml öppna
bålar, som vilja idka sjöfart på utrikes ort, är
särskildt stadgadt, att sådana böra vid utrikes fart
bäfva å förstäfven medelst oljefärg tydligen
målade deras ordningsnummer, jemte namnet å den
stad eller det (ulldislrikt, som är farkostens
hemort. Samma nummer och stationsmärke skall
äfven vid öfra kanten af farkostens storsegel vara
anbragt genom målning med mörk oljefärg ä hvita
segel samt med ljus å röda. Sä väl vid ankomst
från och afgång till utrikes ort upplages sedan
farkosten så väl i dess mätebref, som i
lulljuroa-len och det pass, som meddelas af tullkammaren,
under sin rätta nummer och märke. Manifest
eller förteckning öfver medhafvande last, jemte
skepparens och farkostens namn samt den senares
hemort och nummer, skall naturligtvis äfveo på sådan
farkost medhafvas, och åligger det skepparen att
före afresan ingifva detta manifest till den pä
stället förordnade Svenske konsuln, som, efter
meddeladt intyg å manifestet, bör afsända ett lika
lydande duplikat deraf antingen till tullkammaren i
den Svenska hamn, dit skepparen är bestämd,
eller ock, om skepparen ämnar afgå lill nägon
utländsk ort eller Norrige, till den tullkammare i
Sverige, hvars distrikt är farkostens hemort. —
Angående neder lagsgods är särskildt stadgadt, att
den tullbetjent, som bevakar fartyget, skall noga
och åtskildt från den öfriga delen af lasten, till
balar, lådor, kistor och fastager, i vaktboken,
vid lossningen anteckna sådana varor, jemte
deras märken och nummer, samt ägarens namn, för
hvars räkning de uppläggas, och, sä vidt ske kan,
äfven varornas art och mängd. Dylik anteckning
bör äfven den tullbetjent hälla, soin i magasinet
emottager varorna, och dessa anteckningar böra
dagligen mol hvarandra jemföras, på det, i
händelse af olikhet, rättelse genast må vinnas. För
sådana varor, som till nederlag införas, betalas
vid uppläggandet såsom inkommande rekognition
en fjerdedels procent af värdet och likaledes vid
återntförsel, en fjerdedels procent af värdet i
utgående rekognition; dock med det undantag, att
det ständiga saltupplag, som vissa städer äro
skyldiga atl hålla, äro fria från rekognitions-afgift. —
Rörande bevakningen af varutranrporter i det inre
af landet samt å landvåga resande år särskildt
stadgadt, att i städerna Stockholm och Götheborg
nuvarande bevakning vid tullbommarna skall fortfara ,
utsträckt jemväl till den för hvarje af dessa stä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
