Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uller ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Umeå*
l;ii dersl it 1 In iugsiiial.
163
träsk merl Jörns kapell. Inom länets lappmaik
ligga socknarne Arfvidsjaur, Arjeploug, Lycksele,
Stensele, Sorsele, Åsele, Wilhelmina, Fredrika
och Dorothea. Länet innehåller 809-j mtl. och
en folkmängd af 55,250 inbyggare på en areal
af 16,S26,911 tunnland, hvaraf 1,225,000 äro
sjöar och kärr.
Umeå Kif. Dess betydligaste fall inom
lappmarken äro: Bölefois, Tiiygensele/ors, llell/ors och
Grund/ors. I närheten af Degerfors gör den ock
betydliga vattenfall. Mellan Degerfors och Wännäs,
vid hvilket sednare ställe Wendel-elfven straxt
nedanföre infaller, har elfven böga stränder,
öfverallt beläckla med byar, som litet emellan
åtskiljas af lunder, åkerfält och ängar. Elfven bildar
nästan oupphörligt vattenfall och strömdrag;
sådana förekomma här såväl vid Norr[ors som vid
Söderfors, på hvilket sednare ställe Ryssarne om
sommaren år 1809 ville återställa den rifna bron,
för att öfverföra sina kanoner, men hindrades af
det häftiga strömdraget, hvilket denna gång
räddade Norrlands nedra provinser från deras
invasion. Ej långt nedanför Wännäs förekommer
Fall-fors , som är ett af de märkvärdigaste vattenfall
i landet och i hvars närhet, på vägen åt Wännäs,
vid fäbodarna, tvenne vattenqvarnar och en
fin-bladig sågqvarn .äro anlagda. Floden är på vägen
hit delvis farbar med båt, men vid Fällforsen bar
den 3:ne särskilda fall och dess vattenmassa rusar
der ned öfver nakna klippor med ett förfärligt brak.
Vattenmassan är, enligt Schubert, här så stor, att
Rbenströmmens fall vid Schaffhausen ej dermed
kan jemföras, och täta daggmoln bvirfla utur det
outgrundliga djupet upp emot himmelen. Nära
vattenfallet ligger byn Fällfors. Ofvanom Fällfors
går ej laxen, men väl finnes eljest ymnigt Jiske
i elfven. Vid forsens slut vidtager en vacker
skogsstrand, och längre ned, närmare staden Umeå,
förekomma äfven vattenfall i elfven, som likväl
ej kunna jemföras med Fällfors. En mil nedanför
staden bildar elfven slutligen en stor vik, som
kallas Umeå /jard, och utfaller slutligen i
Bottniska viken i två armar, hvilka kringflyta en ö,
vid namn Obola. Derutanföre vidtager Qvarken.
(mens, komminister i Hede socken af
Herjeådalen på 1660:talet, säges först hafva lärt bönderne
i orten att nyttja fönster af glas, hvilka efter
hans tid der blifvit allmännare.
Unden är en ansenlig sjö i norra Westergötland,
mellan Wettern och Lilla Tiveden, sträckande .sig
från Edsän, som i söder deri utfaller, utmed
Tiveden allt lill Undene-botten i norr, der ban
bildar en lång vik mellan Tiveds-, Undenäs- och
Finnerydja-londet. Vikar deraf äro: Nols- och
Ilar- eller Ilaf-viken. Sjöns höjd öfver hafvet
skall vara 394 fot.
Undenäs, jemte Hallna och Skogens kapell, ett
konsistorie]lt pastorat af 2:dra klassen, är beläget
i Norra Wadsbo härad af Mariestads län, 3J mil
Ö. från Marieslad, mellan sjöarna Wiken och
Unden, samt Götha kanal och Wettern. Detta
pastorat utgör en ansenlig skogs- och bergsbygd
och är det vidlyftigaste inom Skara stift, inne-
fattande en omkrets af minst 12 mil.
Krono-allmänningen Lilla Tiveden jemte flera skatte- och
frälseskogar äro bär belägna. Bergen äro bär
ömsom flata och kala, ömsom med jord
öfvertäckta. De bekantaste deribland och soin tillika
äro landkänning för sjöfarande, äro: Bölsltulten,
Stora Fjället, Waberget, Wahleklef, Högktint, Lilla
och Slora Trollkyika samt Stora Hutlerberget. Från
en aonan bär befintlig böjd, kallad Fjällen, bar
man utsigt nästan öfver hela Tiveden, som
sträcker sig i norr och vester om socknen; i det s. k.
Hbkabergel är en ingång af 3 alnars böjd och
bredd till ett innanför varande rum, som är så
bögt och rymligt, att 12 personer der kunna
rymmas; och i Beigvatlenberget är en omkring 4
alnar bog och 2 alnar bred, öfverallt slät och
likasom fejad urholkning, kallad jättestol.
Jern-malm och Brunsten (Magnesia Nigra) samt
Manganoxid finnas bär på liera ställen. Wettern
utgör församlingens östra gräns, från Igelbäcken i
norr ända till Röresund i söder, der Carlsborgs
fästning är anlagd. De hit börande förnämsta öar
äro, liyrkogdrdson och Axlolien, af hvilka den
förra säges hafva fått sitt namn deraf, alt en
mängd folk skola på 2:ne båtar hafva dilknmmit,
för att rädda sig undan den i Magni Smeks tid
härjande digerdöden, hvilka dock bär alla aflidit
och blifvit begrafna. Bland sädesslag odlas här
mest råg och bafra, dernäst odlas potatis och
idkas linodling. Boskapsskötsel och fiske synes
ock bär vara mera gifvande än åkerbruket.
Folket är ock mycket fallet för handaslöjder. Bland
större egendomar i denna socken märkas: Sannum,
ett säteri om 2 mtl., Forsviks säteri och bruk,
Granriks masugn (se dessa ord), säterierna
Bock-sjö, Fräckstad orh Gammatrud, Fredriks jör s’s bruk
eller Sätra, beläget vid Edsån, med 2:ne
ämnes-hamrar af 1100 skepp:ds smide, samt Åbyhohns
bruk och masugn, den förra med en
ämnesbam-mare och 800 skepp:ds smide. I sydvest från sjön
Wiken ligga de s. k. Wikaskugar och i
pastoratets sydöstra hörn ligger Botlensjon, som genom
Rödesund har aflopp i Wettern. Socknen har en
folkmängd af 5,425 inbyggare och 31 J mtl. på
en areal af 94,539 tunnland, hvaraf 22,400 äro
sjöar och kärr. Adr. Mariestod.
Underiiiala kallas uti målarekonsten då man
pålägger de första färgerna, för att gifva sill
arbete det första utseendet, ehuru nästan alla dessa
under arbetets fortgång sedermera täckas af
andra färger. Detta är motsatsen af hvad man
kallar: à la prima.
Understen. En stillastående reverberfyr står på
klippan Understen, belägen’ i södra Qvarken.
Fyrens sken är 84 fot öfver vattenytan, och synes i
klart väder på 3 ^ mil. Denna fyr blifver
isynnerhet en god rättelse för fartyg, som komma
från Bottniska viken och erna sig öster om
Gräsön, igenom den trånga och grundfulla Qvarken.
Underställningarna!. Dermed förstås sådana
brottmål, hvari underrätt ransakar och dömer,
men bänskjuter utslaget till hofrättens vidare
pröfning. Dessa brott, hvilka i lagen kallas för grof-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
