Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uller ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VndervliinlngHverhet»
Ifndervlanlngaverhet. 165
ler 44 i hemman med en befolkning af omkring
3,500 invånare på en areal af 1,588,022 tunnl.,
hvaraf 150,000 äro sjöar och kärr. Adr.
Öster-• sund.
^’Ddervlsningsverliet är måhända bättre och
allmännare utbildadt inom vårt fädernesland,
åtminstone hvad vidkommer det lägre folkets
uppfostran, än inom de flesta af Europas öfriga
länder. Då uti Sverige knappast finnes en person
bland tusende, som icke kan läsa, är förhållandet
deremot t. ex. uti sjelfva det annars så upplysta
Frankrike, sådant, att icke fjerdedelen af dess
befolkning lärt att läsa i bok. I afseende åter på
den bögre undervisningen, torde likväl i senare
tider flera andra nationer hafva hunnit framföre oss,
hvilket mera än någonting annat bevisar, alt
intet stillestånd i samhällsskickets utbildning får äga
rom, och att det fordrar nästan lika mycken
omtanka att bibehålla, som att ernå ett hedrande
rom i folkslagens gemensamma häfder. Redan
under medeltiden uppstodo tidigt nog flera
klosterskolor, äfvensom flera kathedralskolor blefvo
inrättade pä biskoparnes residensorter; men den
lärdom, som meddelades inom dessa stiftelser,
åsyftade nästan uteslutande bildandet af blifvande
prest-män, ett förhållande, som i viss mån alltför länge
fortfor att äga bestånd. Upsala akademi, stiftad
af Sten Stnre d. ä., och våra gymnasier,
grundlagda under konung Gustaf II Adolfs och
drottning Christinas regeringstider, blefvo med tiden
förtjenstfull inrättningar för beredande åt Sveriges
vettgiriga ångdom af tillfällen till den bögre
lärdomens inhämtande, hvilken förnt måste förvårfvas
vid utländska lärdomssäten. Förstnämnda akademi,
sedan den länge kämpat mot både inre och yttre
svårigheter vid sin första uppkomst och ej kunnat
komma till något egentligt flor, upphjelptes dock
slutligen genom de store kouungarne Gustaf
Wasas, Carl IX:s och Gustaf II Adolfs nitiska
bemödanden till det anseende, att den i fullt mätt kunde
täfla med de flesta utländska universiteter, och
Lunds akademi, stiftad på konung Carl XI:s tid,
blef snart en värdig medtäflare till den förra.
Hvad våra gymnasier bidragit till kunskapernas
nppodlande inom landet, intygas tillräckligt af de
senare tvenne århundradenas häfder. Nyligen bar
dock, genom en kongl. förordning, utfärdad om
sommaren 1849. deras upphäfvande eller
sammanslående med lärdomsskolan blifvit anbefaldt, i
förening med stadgandena om ämnesläsning,
friflyttning m. m. Våra flesta regenter hafva med
berömvärd ifver nitälskat för den högre
undervisningen och flera af dem befrämjat densamma genom
välbetänkta stadganden. Så t. ex. förordnade
konung Johan III år 1574 att hvar och en adelsman,
som icke var förfaren i bokliga konster, sknlle
förlora sitt adelskap; ett stadgande, som utgjorde
egentliga grunden, hvarföre Svenska adeln vann
ett så högt anseende under sextonde och sjuttonde
seklerna. Allmänna undervisningen, isynnerhet
allmogens bildning, har redan länge utgjort ett ämne
för kraftiga bemödanden och allvarlig ompröfning.
Redan konung Carl XI stadgade år 1684, på den
förtjenstfull biskop Spegels tillstyrkan, att hvarje
Svensk man och qvinna borde kunna läsa, hvarföre
det ålades församlingarnes kyrkoherdar, att pröfva
hvars och ens religionskunskap, innan någon fick
begå nattvarden, samt att icke tillåta någon att
träda i äktenskap, som icke blifvit vederbörligen
konfirmerad. Denna visa förordning har man
hufvudsakligen att tacka derför, att vår Svenska
allmoge numera räknas till en af de mest religiösa
och kunniga folkklasser i Europa. Slutligen bar
regeringen genom förordningen d. 18 Juni 1842,
angående Folkundervisningen i riket, tagit elt högst
vigtigt steg framåt i denna maktpåliggande
angelägenhet. Enligt samma märkvärdiga, milda,
men dock tillfyllestgörande förordning är det
stadgadt, att i hvarje stadsförsamling och hvarje
socken på landet bör finnas en, helst fast, skola med
vederbörligen godkänd lärare. Tvenne eller flera
socknar, hörande till samma pastorat, kunna dock
få förena sig oin en skola. Der medellöshet, eller
byars och hemmans för stora afstånd hindrar
inrättandet nf fast skola, må tillsvidare
barnaundervisningen besörjas i flyttbara skolor. I hvarje
skoldistrikt skall finnas en skolstyrelse, i hvilken
kyrkoherden är ordförande, samt med några af
församlingen valde, inom skoldistriktet boende
ledamöter. Denna skolstyrelse uppgör reglementen,
och har inseende öfver alla inom distriktet
inrättade folkskolor, dock skola alla reglementen
underställas vederbörande domkapitels pröfning och
godkännande. Hvarje skoldistrikt åligger anskaffa
och underhålla tjenliga rum för folkskolan, i
kostnaden hvartill alla inom distriktet boende skola
dellaga, efter samma grunder, som iakttagas vid
kyrkbyggnad. Seminarier till bildande af
folkskolelärare skola finnas så väl i hufvudstaden, som i
hvarje stiftsstad. Vid antagandet till
folkskolelärare göres i första rommet afseende pä
gudsfruktan och sedlig vandel. Den som skall kunna
antagas, bör äga full färdighet i innanläsning,
rätt-stafning och välskrifning, samt skicklighet att
undervisa i katekesen, bibliska historien, fysisk och
politisk geografi, fäderneslandets historia jemte
hufvuddragen af allmänna historien, räknekonsten
till och med regula de tri uti bela och brutna tal,
allmänna begreppen af geometri och
linearteck-ning samt naturläran. Han bör dessutom äga
kännedom om växelundervisningsmetboden och
skicklighet att undervisa uti enkel gymnastik «amt uti
kyrkosång. Söker en så beskaffad folkskolelärare
klockarebeställning på landet, bör han dessutom
äga kännedom och skicklighet uti vaccination och
åderlåtning. Minimum af det kunskapsmätt de barn,
hvilka af fattigdom hindras att undervisningen i
folkskolan längre tid begagna, eller också sakna
fattningsförmåga, böra hafva inhämtat, utgöres af
ren och flytande innanläsning, så väl Svensk som
Latinsk stil; religionskunskap och biblisk historia,
till den grad, som erfordras för börjandet af
nattvardsläsning; kyrkosång; skrifning och räkning,
åtminstone de fyra enkla räknesätten i enkla tal.
Hvarje församling bestämmer, i samråd med
skolstyrelsen, den ålder, vid hvilken hornens skolgång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
