Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wahlbom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wedenberg.
Weddige.
247
kramhandlaren i Stockholm Erik Wedenberg,
föddes d. 26 Okt. 1743. Uppfostrad af eoskild
informator, dels i sina föräldrars bas, dels i
Upsala, egnade han sig tidigt åt läkarevetenskapen,
och, såsom då var brukligt, öfvade sig i
pbar-macien något öfver 3 år på ett apotbek i
Stockholm, innan ban om hösten 1763 inskrefs såsom
stodent i Upsala. Sedan studerade ban medicinen
med särdeles grundligbet, så väl i Upsala som i
Stockholm, och blef, efter aflagda lärdomsprof,
1772 promoverad till medicine doktor. Aret derpå
företog ban, med understöd af Helmfeldtska
stipendium, en utrikes resa, då han vid de
förnämsta främmande medicinska inrättningar och bos
den tidens störste läkare i Berlin, Strasburg,
Paris, London, Leyden och Köpenhamn fullkomnade
sin.bildning för läkarevetenskapens utöfning. Efter
fem års frånvaro återkom ban 1778 till
Stockholm, och straxt derpå blef ban förordnad till
fattigläkare derstädes, samt följande året, i
anseende till sina kända utmärkta insigter i
harn-förlossningsvetenskapen, tillika läkare och
föreståndare vid barnsängshuset Pro Patria. År 1786
kallade hertig Fredrik Adolf bonom till sin
lifme-cus, och 1793 erhöll han fullmakt att vara kongl,
lifmedicus. Tvenne år derefter förordnades ban att
vara lifmedicus bos enkedrottningen Sofia
Magdalena, hvilken tjenstebefattning ban fortfor att
in-nehafva ända till denna drottnings död. Då ban
vårdade henne under dess sista sjukdom på
Ulriksdal, kom en gång drottning Hedvig Elisabeth
Charlotta dit, samt gick in till den sjuka och
sängliggande enkedrottningen, som vid hennes inträde
genast vände sig om i sängen och låtsade sofva,
hvarföre den besökande drottningen förtörnad straxt
åter utgick och befallte Wedenberg följa sig ut i
förmaket. Der frågade bon bonom häftigt i tvär
ton hvilken sjukdom enkedrottningen bade, hvarpå
ban svarade, alt det vore rödsot. Med sin vanliga
häftighet atlät sig drottningen då: "Fy fan! huru
kan en drottning få rödsot!" men Wedenberg
svarade genast belt lugnt: "En drottning är ock en
menniska, ers majestät," hvarpå drottningen
rodnade starkt, vände sig hastigt om, gick ut och
afreste. År 1809 blef lifmedicus Wedenberg B.
af W. O., 1814 hedersledamot i
sundbets-kollegium och 1822, vid promotionen i Upsala,
förklarad för jubeldoktor. Af aktning och erkänsla
derföre att han under 42 års tid, utan något
arfvode, med utmärkt ömhet och nit bestridt
läkare-vården vid barnbördshuset Pro Patria, lät
sällskapet Pro Patria år 1820 prägla öfver honom en
medalj. Han afled i Stockholm d. 1 Mars 1828.
lian åtnjöt länge mycket förtroende af drottning
Sofia Magdalena, och bände äfven till en stor
mängd upplysande anekdoter från hofvet för den
tiden, af hvilka ban stundom omtalade åtskilliga
för sina vänner, men brydde sig aldrig om att
uppteckna dem. Äfven var ban känd för en
särdeles lätthet att, då det behöfdes, kunna gifva
passande och träffande svar. Till Svenska
läkaresällskapet testamenterade ban 500 B:dr b:ko för
böckers inköp, hvilken summa sällskapet beslöt
skulle såsom ett orubbligt kapital förräntas, under
namn af Wedenbergska bok fonden, så alt endast
afkastningen årligen skulle få användas till inköp
af böcker.
lVedrterbnp, IHagnus von, son af köpmannen
och borgaren i Husum, Henning Wedderkopf, af
en adlig att från Geldern, föddes 1638, och blef
1664 jnris utriusqne doktor uti Heidelberg.
Utnämndes året derefter till juris professor
derstädes, och 1669 till juris professor i Kiel.
Omkring samma tid var ban tillika canonicus i Lubeck.
Befordrades 1676 till råd bos biskopen i Lubeck,
hertig August Fredrik af Holstein Gottorp, samt
blef sedan kammarråd, och omsider geheimeråd och
amtman. Brukades dessutom i åtskilliga
beskickningar och vigtiga uppdrag, samt erhöll 1683 af
kejsar Leopold förnyelse på sitt adelskap. När
ban ingick i Svensk tjenst är ej närmare kändt;
men sedan han 1693 blifvit naturaliserad såsom
Svensk adelsman blef ban samma är statsråd bos
konung Carl XI. Är 1709 afsattes bar» från sina
embeten och kastades i fängelse uti Tönningen,
der ban hölls fången till år 1714. Han afled i
Hamburg d. 17 Jan. 1721.
Weddige, med Åhs och Sällstorp, en socken i
Wiske härad af Halmstads län, är belägen 2 J mil
N.N.O. frän Warberg. Pastoratet genomflytes af
Wiska-ån, och sträcker sig från hafvet i vester
ända till Westgötbagränsen i öster. Hädande
jordmånen är god lera och dernäst svartmylla,
uppblandad med sand eller grus. Bördiga åkerfält
och ängar på ömse sidor om Wiska-ån bilda bar
en skön och fruktbar dal, omsluten af böga berg,
bland hvilka flera äro bevuxna med löfskog. Dock
finnes bär äfven bergaktig utmark, och
torfmossar saknas ej heller. Bland sjöar är Wessldngen
den betydligaste. Säterier i socknen äro:
Björkholm, med 26 nnderlydande hemman frälse och
hemman frälseskatte, samt 5 tullqvarnar i
Wiska-ån, är fideikommiss inom von Döbelnska slägten;
Slruxsjö, en gammal sätesgård, som under Danska
tiden ägdes af familjen Gris; samt Jönsjö, 1 mtl.,
jemle underlydande hemmanen Ry och
Sannagdr-den, med vackert belägen åbyggnad och god
tillgång på skog. Bland byar märkas: Wallby, om
7 hemman, med god åker, nära Wiskan, och
torfmosse; samt Syllinge, der konung Carl XI vid
den s. k. Kongs-Bondegården en tid bade sitt
bög-qvarter. Kyrkan, belägen nära londsvägen, är 46
alnar lång, 13 alnar bred samt 12 alnar bög
invändigt, samt tegelbetäckt, men med ett 50
alnar högt grundmurad! stentorn med koppartak.
Socknens fornlemningar häntyda mest på
krigshändelser från förflutna tider. Längs Wiska-åns
nordvestra strand, på en sträcka af \ mils längd,
finnas märken efter de förskansningar konung Carl
XI år 1676 bär lät uppföra. På Wallby gärde
skall ett fältslag hafva förefallit, och i närheten
derintill finnes en ättehög, kallad Skutlehög, som
förr baft fotkedja och ättbäll; en Dansk konung,
som stupat i en strid mol Svenskarne, säges här
vara jordad. Vid Qoarnome by visas ett
monument, som, ehurn rubbadt, synes hafva varit en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
