Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Weidenhayn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
256
Wenersborg.
Wennerstjerna.
tände; de nordliga mera bergiga och skogbevuxna,
de södra mera öppna och Sacka. Lax, sik, rudor
m. fi. fisksorter gifva bär elt ymnigt fiske. De
städer, som ligga vid Wenern, äro: Carlstad,
Christinehamn, Mariestad, Lidköping, Wenersborg
och Åmåt.
Wenersborg, en uppstad vid Wenerns södra
ända, och pä eo landtunga mellan Götba elf och
sjön Wassbotten, är anlagd år 1642, på en jemn
plan, med rymligt torg och reguliera gator. Staden
är säte för länets styrelse, bar en aposogistskola,
en vexelundervisningsskola och eo söndagsskola,
samt apotbek och boktryckeri. Här är ock en
god bamn, och staden grundar sitt bestånd
hufvudsakligast på handel och sjöfart. Salt, sill,
kramvaror och specerier importeras hit från
Götheborg för stadens och den kriogliggande ortens
behof, under det deremot spannmål och andra
landtmannavaror från trakterna häromkring,
äfvensom jern och trädvaror från Wermland i
kommission ditföras. Ar 1845 funnos bär 26
handlande, med 2? mans betjening, hvarföre bevillning
ntgick med 3981 R dr. Deremot nppgick antalet
af stadens bandtverksmästare till 75, med
tillsammans 47 gesäller och 60 lärlingar. 356 tunnland
åker och 674 tunnland äng tillhöra ock staden.
Hela befolkningen utgjorde år 1844 2,680
personer. Stadens värde var uppskattadt till 113,400
R:dr, och statsbidragen uppgingo till en summa
af 15,556 R:dr b:ko. — Wenersborg har liera
gånger, sednast 1834, varit förbärjadt af
betydliga eldsvådor. Stadskyrkan är uppbyggd år 1784,
och håller 70 alnar i längd och 29 i bredd.
Landshöfdingeresidenset är byggdt 1782, med tvenne
flyglar. Lasarett och bospitalsbns finnas bär
äfven. Vid sin första uppkomst blef denna stad
befolkad genom utflyttningar från den fordom i
närheten liggande staden Brette (se detta ord), och
blef sedan 2:ne gånger, nemligen 1644 och 1676,
under Hannibals- och Gyldenlöws-fejderne, intagen
och uppbränd af Norrska trupper. Ar 1788
måste den åter emottaga och inrymma en del af
den, under general Mansbacbs befäl, då inbrytande
Norrska krigsbären, som likväl efter en månads
förlopp åter vände tillbaka. Staden har i sitt vapen
ett gående skepp ined fulla segel. Tillsammans
med socknarne Wassenda och Ryr, utgör den ett
regalt pastorat af l:sta klassen.
Weueriia slag. Konung Adils i Upsala och
Norrske konungen Ale, soin styrde öfver den så
kallade Uplanden i Norrige, hyste länge en stor
fiendskap lill hvarandra. Slutligen höllo de med
hvarandra en bård strid på isen af sjön Wenern,
och der stupade Ale med en stor del af silt folk.
Den segrande Adils bemägtigade sig den slagne
Ales ypperligt arbetade hjelm, hvilken kallades
HildisviB (krigets vän), och ansågs för en stor
kostbarhet, samt bans förträffliga bäst, Hrafn
(korpen). Till fejden med Ale hade Adils begärt
bistånd af den tappre konung Rolf Krake i
Danmark, och lofvat att derföre lemna bonom trenne
utmärkta kostbarheter, hvilka han sjelf ville
utvälja sig, samt att dessutom åt bans krigsmän
gifva en riklig sold. Rolf Krake, som just då
förde ett krig med Sacbsarne, kunde väl ej sjelf
komma, och ej heller lemna ifrån sig sin
krigshär, men sände dock till Adils hjelp sina tolf
förnämsta kämpar, hvilka alla voro utmärkt starke
och tappre män, och som äfven mycket bidrogo
till segern öfver konung Ale. Efter stridens siat
fordrade Rolf Krakes kämpar, såsom sold för sig
sjelfve, tre marker guld hvardera, och dessutom
för sin konung den utlofvade gäfvan af treane
kostbarbeter, hvilken de ville skulle utgöras af
hjelmen Hildisvin och brynjan Findsleif, hvarpå
intet svärd kunde bita, sa/nt slutligen en mycket
beryktad och väl arbetad guldring, kallad
Svia-gris, hvilken länge gått i arf bos Adils förfäder,
och som ansågs för det yppersta smycke i norden.
Konung Adils, hvilken sagan skildrar såsom både
falsk och girig, vägrade dock att lemna såväl
solden som kostharbeterne, och högeligen
missnöjde med detta förfarande, återvände de tolf
kämparne till Danmark, hvarefter mycken
missämja beständigt rädde emellan Adils och Rolf
Krake.
Wrengia, annex till ßredared, är beläget 1 ! mil
N. från Borås. Marken är oländig och mindre
bördig, mulbetet magert. Sockenkyrkan är
gammal och byggd af tjocka murar. Hemmanen äro
10, med 418 personers befolkning på eo areal af
4,050 tunnl., hvaraf 585 äro sjöar och kärr.
Wenjan, en socken i Ofvan-Siljans fögderi af
Fahlu län, är belägen tl| mil N.V. från Fahlun,
och tillhör 2 kl. konsist. Socknen blef först år
1607 skiljd ifrån Mora, dil den förut hörde. Dess
längd är 6 mil och bredd 2. Midt i socknen
ligger Wenjanssjön, i hvilken Wan-ån utfaller, som
flyter längs igenom socknen åt Jerna, der den
utfaller i Vester-dalelfven. Socknen är uppMld af
skogar, berg, myror och träsk, och jordmånen
består af sand och mo. Åkerbruket är svagt;
men inbyggarne hafva genom boskapsskötsel, tiske
och heredning af laggkärl samt andra trädvaror
en ersättning för sin jords magra beskaffenhet.
Skogsförrådet är bar ännu betydligt; men en stor
del deraf kan, genom silt läge inom socknen,
knappast åtkommas. Kyrkan är af träd 1
socknen ligga: tiragyaholms bruk och Johanntsholms
glasbruk (se dessa ord). Vid Skottmyran i denna
socken, mil frän Keltilho by, 2 mil frän
kyrkan, skola på 1500:talet på vintertiden några
hon-dra Norrmän eller Danskar, som tågade genom
Ve-sterdalarne förbi Kettilbo, för att öfverfalla
Dalkarlarne, af Wenjans- och Malungsboer, som
genom skidlöpare äfven uppbådat Moraboerne, från
ett bakhåll blifvit anfallne och alldeles nedergjorde;
stället, der de slagne skola blifvit begrafne, kallas
ännu Vimmo hed eller Vimmo Bing. — Hemmanen
äro 8^, och socknens fastighetsvärde är
uppskattadt till 61,600 R:dr. Soldatrolar äro har 15.
Folkmängden utgör 1,475 personer på en areal af
252,813 tunnland, hvaraf 22,000 äro sjöar och
kärr. Adr. Mora.
Weuneratjeriia, Hans, före sill adlande
kalkad Pettersson, son af en skräddare i Götheborg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
