Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Weidenhayn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wermland.
Wermlands honungar. 259
tyder berg, äfvensom Finska ordet maa, land,
hvarmed således bäntydes på landets bergiga
naturbeskaffenhet. Före Odins bitkomst var
nemligen landet bebodt af Jotar eller Finnar. Landet
är nästan öfverallt bergigt och uppfyllt med
vidsträckta åsar, hvilka sträcka sig från norr till
söder och äro ansenligast i norr, nordvest och
vester, i grannskapet af Norrska fjällryggen, men
aftaga och förlora sig mot Wenerns stränder.
Landets ansenligaste dalgångar äro belägna kring
Klarelfven (kallas Elfdalen), Frykselfven
(Fryksdalen), By elfven, samt omkring sjön Foxen i
Nordmarks bärad längs Norska gränsen. Af
bergshöjder märkas Hoffjället och Ranneberget i Östmarks
socken samt Tossebergs-klatten i Sunne, alla
omkring 1,000 fot höga och belägna vester om
Klarelfven-, samt på östra sidan om samma elf
Gåsbornsklalten och Saxe- Knulen. Spetsen af
sistnämnda berg (beläget i Fernebo socken) kallas
Enute-knalle, och tjenar de kringboende till
väderleksspåman, allt elter som dimman sänker sig
eller stiger deromkring. De ansenligaste
strömmarne äro de redan nämnda och bland sjöar äro
följande, utom Wenern, de betydligaste, nemligen:
Skagern, belägen mellan Wermland och
Westergötland och ined aflopp genom Gullspångself,
Glas fiolen, Wermelen, Öfra Fryken,
Mellan-Fryken, Yngen, Sloia Gla, Lelången, Làngban, Östra
och Vestra Sillen, Foxen, Töcken m. fl. Inom
provinsen äro tvenne kanaler anlagda, nemligen: Seffle
kanal, om 850, och Carlstads kanal, om 4,000
alnars längd, båda ledande till Wenern.
Betydliga skogar äro: Tol/mtlsskogen, i nordvestra
Wermland, mellan Norrige och Klarelfven; Ttomilsskogen
som från östra delarne af Ny och Dalby socknar
(i mellersta delen af landet eller det s. k.
Mellan-Sysslet) sträcker sig ända in i Dalarne;
Fyramtls-skogen, mellan Klarelfven och norra ändan af
Fryken, samt Sörmoen, mellan Klar- och
Norselfvar-nes nedra lopp m. fl. Jordmånen är i olika
trakter betydligt olika: i trakterna kring Wenern, der
jemförelsevis är slättland, är lerjorden rådande;
men bögre upp i landet är den mera uppblandad
med sand, samt i östra trakterna eller
bergslags-orten äfven med klapper; svagast är dock
jordmånen i de nordvestra, norra och nordöstliga
trakterna eller de s. k. Finnskogarne (mellan Norrige
och Dalarne), der marken består af vanlig
skogsjord och ar ytterst stenbunden. Landets
hufvudnäringar äro bergsrörelse och skogsbandtering,
samt dernäst åkerbruk och boskapsskötsel; dess
binäringar äro kolning, körslor och (lottning af
skogseflekter för bergs- och sågverksrörelsen,
försäljning af trädarbeten och plogar m. m.
Tack-jernsproduktionen uppgår årligen till 80,000 skepp:d;
men hela jernproduktionen utgör minst 100,000
skepp:d ärligen. Skogen är pä många ställen
betydligt medtagen. Hornboskapen är småväxt; men
boskapsskötseln bar dock på senare ären betydligt
framskridit. Åkerbruket bar ock mycket
förbät-rats, och är på slättbygden hufvudnäring. Mest
sås råg samt dernäst bafra, potates, korn,
blandsäd, hvete och ärter. Inom Neder-Fryksdals bä-
rad fianer man en ovanlig skicklighet i
handaslöjder, förnämligast i timring och snickar-arbeten,
äfvensom i rothuggning och odling af skogsmark,
hvarföre ock Fryksdalsboerne ofta betingas till
dylika arbeten i närgränsande Svenska och Norrska
provinser. Äfven linplanteringen bar genom länets
landthnsbållnings-sällskaps bemödanden mycket
tilltagit. Ortens marknader äro Fastingen i
Cbristi-nebamn, Pehrsmässan i Carlstad saint Oxhelgen i
Filipstad. Äfven på Ombergsheden (i Sunne
socken) hålles i September månad en betydlig
landtmarknad. De tre nämnda städerna äro de enda i
landet; men derjemte finnes en köping, Arvika,
vester om Klarelfven. Folket är i allmänhet
gästfritt, lifligt, ihärdigt och modigt.
Bergshandteringen syftar hufvudsakligen på jerntillverkning,
till hvars bedrifvande 20 -masugnar och 264
härdar år 1842 bär voro i gäng. I Glava socken
linnes äfven en koppargrufva och i Tycksmarks
socken ett tälgstensbrott. Hela landskapet, med
undantag af Carlskoga bergslag, tillbör samma län,
nemligen Carlstads, som innehåller 5 domsagor,
15 härader, 5 fögderier 29 pastorater och 87
socknar. Domsagorna, äfvensom fögderierna, bära
namn af Mellan-Sysslet, Ösler-Sysslet,
Soder-Syss-lel, V ester-Sysslet och Norr-Sysslet. Mellan-Sysslets
härader äro: Carlstads tingslag Kilns och Grums;
Öster-Sysslets äro Wisnums, Wäse, Nyed och
Ölme, Filipstads bergslag; Söder-Sysslets äro Näs,
Gilbergs och Nordmarks; Vester-Sysslets Jösse
och Nedra Frykdals, samt Norr-Sysslets Öfre
Frykdals och Elfdals. I militäriskt hänseende
innehåller Carlstads län 1,204 rotar, hvaraf 908
tillhöra Wermlands och 296 Nerikes regemente;
dertill komma Wermlands fältjägare, 600 man.
Om pastorater och socknar se Carlstads stift.
Folkmängden i Wermland uppgår till 192,879
personer, och hemmantalet lill 1,726^ på en areal
af 3,815,786 tunnl., hvaraf 416,690 äro sjöar och
kärr. Landskapets vapen är en örn med utsträckta
vingar och fötter i gyldene fält.
Wermlaudsuäs, äfven kalladt Näs’s härad,
utgör den halfö, som skjuter ut mellan Dalbosjön
och den egentliga Wenern, och skall hafva varit
den trakt, der Olof Trätälja först nedsatte sig.
Wermlands fält-jägare.regemente, är en
värfvad trupp, bar 30 officerare, 21
underofficerare, 5 civile tjenstemän och en nifmerärstyrba
af 600 man, hvaraf 588 etiektivnuinmer.
Spelet utgöres af 13 personer och hästarnes antal är
6. Truppen tillhör 5:le militär-distriktet är
förlagd i Carlstads län och bar sin mötesplats på
Trossnäsfältet. Bland de värfvade trupperna är
denna den enda, som ej är till ständig
tjenstgöring förlagd i någon af rikets fästningar eller
garnisonsorter. Under 1851 års riksdag var det
mycken diskusion i stånden om indragning af detta
regemente. Dess aflönings- och underhållsstat
uppgår till 40,229 R:dr B:co.
Wermlands kouiiugar. Sedan den gamla
Ynglingaätten blifvit störtad från Upsala thron, tog
densamma sin tillflykt till Wermland, hvilket lång
tid derefter ansågs för ett särskildt konungarike,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
