Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Weidenhayn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
264
Weatanä.
Westée.
WeMnnå| ett jernbruk inom Stigsjö pastorat af
Ångermanland, bar 6 bärdar med 3,150 skepp:d
privil. årligt smide af dels eget dels köpt
tackjern, hvarföre hammarskatt ntgår med 31 skepp:d
10 lisp:d. Manufakturverk Gnnes bar för
spik-och diverse svartsmiden. Bruket skeppar på
Hernösand och Stockholm. Ymnig skog finnes till
drifvande af verken. Tillhörde år 1845 C. W.
Hammarsköld, E. v. Ehrenheim och F. A.
Björkenslam. Utgör en egen bruksförsamling under
Stigsjö med omkring 200 invånare.
Heatber|f, Julian Lorentz, son af
lands-kamreraren och hofsekreteraren A. G. Westberg,
föddes i Stockholm d. 17 Aug. 1759. Sändes år
1775 till akademien i Lund, hvarest ban
oafbrutet fortsatte studierne alla terminerna till slutet af
år 1778. Som ban bärunder äfven mycket
vinnlagt sig om kemien, och uti denna vetenskap tagit
en berömlig examen, ingick han 1779 uti
bergskollegium, der ban tjenstgjorde någon tid; men
reste snart derefter till Aho, der han lät inskrifva
sig bland de studerande vid akademien. Ar 1781
återvände ban till Stockholm, för att afhüra de
der hållna otfentliga föreläsningar öfver
läkarevetenskapen, och öfva sig uti anatomiska
dissektioner, hvarefter ban 1 784 blef medicine doktor i
Lund, och derpå kirurgie magister. Följande året
förordnades ban till provincialläkare i Halland,
hvilken befattning han sedan uti femtio år
innehade med utmärkt beröm, ansedd såsom en af de
skickligaste och driftigaste läkare pä sin tid.
Hugnades 1793 med professors fullmakt, och fick år
1813 vaccinations-medaljen i guld, för sitt
ådagalagda utmärkta nit för koppympningens
befrämjande inom länet. B. af W. O. 1814. Kallades
tid efter annan till ledàmot af Svenska
läkaresällskapet, till ledamot af Hallands
bushålls-sällskap, till hedersledamot uti sundbets-kollegium, och
till korresponderande ledamot af
landtbruksakademien. År 1829 erhöll ban medicinalråds namn,
beder och värdighet, samt tog 1834, i anseende
till sin höga ålder, afsked från sin innehafvande
provincial-läkarebeställning. Han afled år 1846.
Weiitbo, ett kontrakt inom Wexiö stift,
innehåller alla de 27 socknarne inom Westbo bärad.
Pastoratema äro 12; 9 af dessa pastorater äro
konsistoriell, 1 (Åhs) konsist, et patr., samt 2
(Willstad och Långaryd) regala. Folkmängden
uppgår lill 23,096 personer.
Weatbo, ett härad inoin Jönköpings län, Wexiö
stift, bar fått namn efter sitt läge inom det gamla
Finveden, hvars vestra del det utgjorde, i
motsats mot dess öfriga delar, Östbo och Sunnerbo
härader. Häradet ar 5 J mil långt i N. och S.,
samt 5 mil bredt. Jordmånen är öfverst en tunn
matjords- eller mulljordsskorpa, mest af
förruttnad ljung, samt derunder sandjord och mjälljord,
sällan lera, aldrig mergel. I mossarne, under
bvit-mossan, påträffas ofta bränntorf. Detta härad
ensamt räknar 50,000 tunnland mossar och kärr,
hvilka här synas vara ruiner efter skogar, enär
stubbar och rölter alltid finnas på botten, och
bela lager af nedfällda träd stundom träifas under
gyttjan och den öfra betäckningen. Hafran är här
bufvudsädet, och blandsäden beslår af J råg och|
hafre. Högre skörd än 3:dje kornet räknas bär
blott sällan och undantagsvis. Hästar, såsom dyra
att underhålla, äro bär sällsynte; i deras ställe
nyttjas oxar till dragare. Enligt Wieselgren (Ny
Smålands beskrifning), hafva inkomsterna af elt
belt hemman i delta härad, sä väl åker som
ladugård, blifvit beräknade till en summa af 437
B:dr 16 sk.; då derifrån afdrages alla offentliga
utgifter och onera, till ett belopp af 192 R:dr,
återstår en behållning af 245 K:dr; denna summa,
med tillägg af hälften deraf, som måhända kan
inbringas genom extra förtjenster, eller
tillsammans 368 Rdr, måste nu året om underhålla de
30 personer, som i allmänhet finnas på hvarje
helt hemman. Men folkets slöjdQit är ock
beundransvärd. ßedan de minsta barnen, som nyss
börjat tala, hjelpa till att plocka ullen, de något
större karda den, flickorna spinna och väfva, och
bonden säljer ofta 100 à 200 alnar vadmal ön
året. Äfven smör säljes, och de uppvuxna
ong-nöten afyttras till utgörande af utskylderna.
Sock-narnes ungdom söker ock gerna under vintertideo
tjenst i Skåne och bördigare orter. Folkmängden
är i stigande; men fattighjonens antal har, sedao
nykterhetsföreningarne bär trädt i verksamhet, åter
börjat aftaga. Döttrar hafva bär, likasom i
Wärend, redan af gammall vanligen fått ärfva likt
med söner. — Nissan och Lagan, Stor-ån, Lill-àn
och Fylle-ån genomflyta häradet. Största sjön är
Bolmen, som ligger 400 fot öfver hafvet, och
har en areal af omkring 1 qv. mil. Jernbruk
inom häradet äro» Marieholm i Åsenhöga socken,
och Gyllenforss i Anderstorps. 27 socknar,
förenade till 12 pastorater, finnas inom häradet. Pe
äro följande: Unnaryd med Jällemtofta; Femsjö,
Långaryd med Färgaryd; Hestra med Grvteryd;
ßur-seryd med Sandvik och Bosebo; Willstad med
Bårs-ryd och Wålbult; Refteled med Anderstorp;
Åsen-höga med Källeryd; Kulttorp med Gnosjö;
Fors-heda med Bredared och Tborskinge; Åhs med
Kål-lerstad; samt Bolmso med Dannäs och Tannåker.
Dessa socknar innehålla tillsammans 628 form.
hemman, hvaribland 208 frälsehemman, 72T3T
säterier, 13 £ rå och rör, 47 | krono, samt 286TV
skatte. Taxeringsvärdet uppgår till 1,069,217 R:dr.
Folkmängden är 23,096 personer pä en areal af
472,668 tunnland, hvaraf 55,135 äro sjöar och
kärr.
lVentée, Carl Georg Theodor, född 1794,
är en af de Svenskar, som på sednare tider mest
utmärkt sig i främmande länder. Sedan ban tagit
den större artilleriexamen, blef ban 1815 fänrik
vid Södermanlands regemente, hvarefter ban
tjenstgjorde några år såsom adjutant hos presidenten i
krigs-kollegium. Ar 1820 begaf ban sig till
Frankrike, för att vinna praktisk skicklighet i
krigs-yrket; men som den Franska lagen icke
medgifver någon ulländning alt intrada i en Fransk korps,
icke ens såsom soldat, måste ban således låta
an-värfva sig vid den i Frankrikes tjenst stående
Ho-benlobeska legionen. Snart befordrades ban, och re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
