Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Weidenhayn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
WenlergOtltlnnd.
Weilergdllilttod* Honungar. 267
bär vid jordbruket sina gamla vanor, och bar ännu
alltför litet lärt sig att genom dikning afleda
vattnet frän sina kullriga tegar. De fält han odlar
äro ock alltför vidsträckta i förbiilande till bans
tillgångar pä dragare och foder, och blott den
del af landet, som närmast omger hans bostad,
eller den s. k. hemjorden, blir derföre nödtorftigt
bäfdad och bibehållen vid bördighet. Utsädet
består bär mestadels af vårsäd, särdeles bafra, och
behållningen, äfven på den jord, som
jemförelsevis bäst skötes, öfverstiger sällan 4:de kornet.
Den från bostäderna mera aflägset belägna jorden
besås årligen med bafra, utan alt någonsin gödas,
hvarigenom den knappt gifver dubbla utsädet, till
dess deo slutligen måste igenläggas till en
obetydligt gifvande betesmark. Sådan s. k. bafrejord
uppgår till mer än 65,UU0 tunnl., under det
hemjorden vid de byar, hvartill bafrejorden hörer,
utgör icke fullt 43,000 tunnl. Mindre obenägenhet
att afvika frän vana och häfd, än medellöshet och
oförmåga att bekosta förändringen och afbida en
ersättning, som endast tiden kan gifva, bar i denna
ort hindrat ett allmannare införande af vexelbruk.
För att dock i någon mån undanrödja dessa binder
hafva understöd af allmänna medel beviljats de
hemmansägare, sorn, efter verkställd utflyttning,
förbundit sig att, under föreskrifven kontroll,
införa ett ordnadt vexelbruk, enligt dertill uppgjorda
arbetsplaner. Under åren 1833 — 42 hafva 74,300
R:dr sålunda blifvit utdelade, hvaraf likväl 58,400
åtgått till hjelp vid utflyttningar ur bylagen och
endast 15,900 R:dr blifvit använda till egentliga
åkerbruksförbättringar. Total-beloppet af
Skaraborgs läns spanmålsproduktion utgör i medeltal
minst 537,740 tunnor, hvaraf dock 70 procent
består af hafra, en sädesart, hvaraf 2 tunnor i
vigt och näringsämne anses motsvara I tunna råg.
Potatesodlingen är i denna ort i betydligt stigande,
och äfven lin och humla idkas betydligt i flere
härader. Med ängsskötseln är illa stäldt och
hö-tillgängen pä mänga ställen otillräcklig. I
skogsbygderna , såsom på den s. k. Gullkroken längs
stranden af Wettern är dock ängs- och
ladugårds-skötseln bättre vårdad, hvarföre ock
boskapsskötseln i allmänhet synes lemna en afkastning, som
någorlunda motsvarar länets behof, samt äfven
från vissa orter erbjuder tillgång till export.
Många betydliga odlingar af förut oländig eller
vattendränkt mark hafva ock bär, dels af enskilte
jordägare, dels genom af staten förskjutna lån,
blifvit företagna och verkställda. Sålunda har man
upprensat Tida-ån nedanom sjön Östen och
påbörjat sänkningen af denna sjö, hvarigenom
kringliggande vattensjuka och tidtals öfversvämmade
ängar och marker till en vidd af 7,420 tunnl.
blifvit dels genom uttorkning odlingsbara, dels
betydligt förbättrade. Flera djlika företag, hvartill
staten biträdt med lån, äro ock dels redan
påbörjade, dels ifrågasatta. Skaraborgs län äger
inga egna jerngrufvor, och dess ^bergverksrörelse
är derföre af mindre betydenhet. Ilär finnes
inalles 24 härdar med 9,839 skepp:d privil. årligt
smide, då deremot Elfsborgs län innehåller 39
härdar med 19,290 skepp:d privil. årligt smide.
Jernbruken i det förra länet äro 9, nemligen:
Åboholm, .Satra, Forsrik, Skagersholtn, Lager for ss
och Ribbings/ors i Wadsbo bärad, samt Tidaholm
och Ry/ors i Wartofta, och Åreberg i Kåkinds
härad. Derjemte finnas der äfven åtskilliga
manufaktur- och spikhamrar samt 2:ne kopparhamrar,
Satersforss och Kalle/all, som hemta sin räkoppar från
Åtvidaberg. Tillgängen på alunskiffer är bär nära
outtömlig, och 3:ne alunbruk, Carlsforss, Hönsäter
och Kafvelds äro i gång inom norra länet.
Brunsten brytes på några ställen inom Wadsbo bärad,
och 1,200 till 1,300 skepp:d utföras deraf
årligen lill England. På Kinnekulle brytes äfven tälj—
sten, äfvensom sandsten vid Lugnåsberget och vid
foten af Billingen. På flera ställen, särdeles
Kinnekulle och Mösseberg, brännes ock kalk, hvarvid
alunskiffer begagnas i stället för ved. Tvenne
glasbruk, Bromo och Årsnäs, 3 pappersbruk,
Ca-thrme/orss, Bälteberga och Gusta/sbruk, 2
oljesla-gerier, Mellomqvarn och Åreberg, samt 19
tegelbruk, finnas dessutom i samma län. I Wadsbo och
Kåkinds härader tillverkas hvarjehanda
linneväfna-der äfven till afsalu, och i Wartofta bärad är
förfärdigandet af åkerbruksredskap, åkdon och
träd-kärl en hufvudsaklig binäring. Socknarne äro i
allmänhet små, och innehålla pä slättbygden
vanligen 8, 12 till 13, stundom ej mer än 4 à 5
mtl., hvarför ock pastoraten bestå af 4, 5 ända
till 6 socknar, hvar och en med sin egen kyrka.
Skaraborgs län innehåller 9 bela prosterier eller
kontrakter jemte delar af 3:ne andra, neml.
Wil-ske, Wäne och Redvägs, af hvilka de två första
till en betydlig del ligga inom Elfsborgs, och det
sistnämnda delvis sträcker sig inom både Elfsborgs
och Jönköpings län. Landskapet Westergötblands
vapen är ett springande lejon, med öfra delen,
som är förgylld, i svart fält, och nedra delen,
som är svart, i förgyld| fält, mellan 2 stjernor,
den ena under venstra framfoten, och den andra
bakom hufvudet. Se för öfrigt Elfsborgs och
Skaraborgs län, samt Skara stift.
Ifextcrgiitlilnnd* Honungar. Desse äro till
större delen dels okände, dels så helt och hållet
fabelaktige, att de ej förtjena omtalas, ehuru
länga ättlängder af desse förekomma uti vissa
gamla urkunder. Att uti flera århundraden
särskilde konungar funnits, som styrt öfver Götberne
i Westergöt||land, är temligen säkert; men hvilka
som rätteligen böra räknas dit, bland de många
i häfderna forekommande Göthiska konunganamn,
torde alltid blifva omöjligt att med någorlunda
vissbet afgöra. De gamle Westgötba-konungarne
voro helt och bållet oberoende af Ynglinga-ättens
regenter i Svithiod. De, om hvilka man bar någon
kunskap, äro följande: Gaule,, som påstås hafva
varit den förste konung i Westergöthland, samt
gift med en bonddotter vid namn Snottra; bans
son var Golrrk, beryktad för sina mänga
kärleksäfventyr, hvarom en särskild saga bar mycket att
förtälja; dennes son, Rolf, som fick till äkta
Thorborg, en dotter till Upsalakonungen Erik; dennes
broder, Kettil, en väldig stridskämpe, som säges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
