Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Viga lik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wing.
Wingåker.
313
1400-talet ansågos vara, finner man af den
uppgiften, att Danskarne i konung Christian l:s tid
borttogo och förde med sig till Danmark de små
glasrutor, som de funno pà Stockholms slott, och
hvaröfver Svenskarne klagade, såsom en synnerlig
dem tillfogad förlust.
lViosi med Ilarna, Fenneslunda och Grofvared,
en socken i Ås härad af Elfsborgs län, är
belägen 1,} mil V.N.V. från Ulricehamn, och tillbör
2 kl. konsist. Jordmånen är dels sand, dels
svartmylla, och nästan öfverallt besvärad af syra och
sten. Eljest bar socknen mänga vackra ställen,
samt består af omvexlande höjder och dälder, bär
och der uppodlade eller genomskurna af strömmar
och vattnade af större och mindre sjöar. På skog
är dock knapp tillgång. Gårdfarihandeln bar för
allmogen varit en binäring. Wiska å går igenom
socknen. De största sjöarna äro Tolken och
Wings-sjön. 9 qvarnar med 24 par stenar hafva här
i Wiska ä varit anlagda. Gårdar i socknen äro:
säteriet Säby, 3 mtl. förmedladt till 1, som i
öfver 300 år tillhört slägten Oxehufvud; samt
Hö-kerum, 2 mtl. säteri, som fordom varit kungsgård,
betat Wäderö, och, såsom liggande nära
riksgrän-sen, varit befäst, hvarefter lemningar ännu äro
synbara; denna gård har på sednare tider äfven
tillhört slägten Oxehufvud. Socknen innehåller 47
hemman, med 1,425 inbyggare på en areal af
15,297 tunnl., hvaraf 3,490 äro sjöar och kärr.
Wing, med Stenum och Skärf, är en socken,
belägen s mil 0. från Skara, och tillbör 3 kl. reg.
Rådande jordmånen är stark sand. Skogen är klen,
och består mestadels af gran. Tobak har här
länge varit ymnigt planterad. I socknen märkes:
Harlingslorp, 3 £ mtl. säteri, som länge tillhört
slägten Gyllenhaal, samt Pnnshaga, ^ mtl. frälse.
Hemmanen utgöra till antalet 10 g-, med en
folkmängd af 266 personer på 2,476 tunnland, hvaraf
80 äro sjöar och kärr.
Wingenyclit, l*»iil, son af kyrkoherden i Wing
uti Westergötland, Bengt Winge, började sin
tjenstgöring 1680 såsom mönsterskrifvare vid
öfverste Malcolm Hamiltons regemente, och tillika
dennes egen handsekreterare. Befordrades sedan
1683 till kammarskrifvare i kammar-kollegii
ge-neral-afråkningskontor, och 1688 till extra
kamererare i liqvidations-kommissionen, hvarjemte han
äfven brukades uti den serskilda kommission, som
var tillsatt att handlägga ständernas stora
kommissions domar. År 1695 utnämndes ban till
kommissarie i kammar-revisionen, och till
kamererare vid militie-kontoret i kammar-kollegium.
Slutligen blef han 1703 förordnad till kamererare
i militie-afräkningskontoret, och samma år
uppböjd uti adligt stånd. Afled 1710. Han var en
af sin tids verksammaste tjenstemän. Likaledes
brodern,
"Wingeflycht, Simon, som 1680 anställdes i
egenskap af extra-ordinarie skrifvare på
landskontoret i Elfsborgs lan, hvarvid ban nitiskt arbetade
pö upprättandet af det då införda
knekte-indel-ningsverket. Blef 1685 kammarskrifvare i
reduktions-kommissionen, då ban tillika öfvertog och
till konungens nöje fullbordade ett angeläget
arbete om kyrkotionde-sättningen öfver bela
Småland. Befordrades 1687 till kammarskrifvare i
kammar-kollegium, tull- och licentkontoret, 1691 till
kammarskrifvare i militie-afräkningskontoret, och
1696 till extra karnererare i
liqvidations-kommissionen Slutligen blef ban år 1701 kamrerare i
kammar-kollegium. Adlades 1703 tillika med
brodern. Afled d. 31 September 1716. Ätten
räknar sitt ursprung frän kyrkoherden Paulus Pauli i
Sköfde, som var fader till biskopen i Skara, Paulus
Pauli, hvars efterkommande nti mera än hundra
är voro efter hvarandra prostar och kyrkoherdar
nti ofvannämnda Wing socken.
Winsolf (Vännernes rum) (Mytb.). En
uppehållsort för gudinnorna, likasom Walball för gudarne.
I Wingolf, hos Freja, i dess herrliga boning,
Folkvagn, vistas efter döden halfva antalet af de
kämpar, som stupa på slagtfältet.
Wins<|vi«t, Olof, eloqv. et polit. prof.
Skytte-anus vid Upsala akademi, är född d. 17
November 1800 i V. Wingåker; fadern s. m. rättare i
S:t Lars socken; blef student i Upsala 1819,
magister 1827, lidinsk amanuens vid bibliotbeket
1829, docens i fäderneslandets historia 1834,
adjunkt i historia och statistik 1837, samt 1843
af patronus för Skytteanska stiftelsen väld och af
Kongl. )Iaj:t befullmäktigad till sin nuvarande
profession. Har afgifvit disputationer m. m. På
re-formvännernes begäran i Örebro 1849, utarbetade
professor W. ett representationsförslag.
Wingåker, Venlra, en socken i Oppunda
härad af Nyköpings län (till någon del i Askers
härad af Nerike), är belägen vid Hjelmaren, 9 mil
N.V. från Nyköping, och tillbör 1 kl. reg.
Wing-åkersbygden innefattade, ntom Vestra och Östra
Wingåker, fordom äfven Malma och Österåkers
socknar, och har sannolikt tidigt varit bebodd. Man
tror också att i fordna tider från Wingåker ända
mot hafvet vid Nyköping funnits en öppen
segelled, som begagnats af vikingar, hvilka gifvit
socknen sitt namn (vikingakir). Lemningar aP ett större
fartyg, som för omkring 80 år sedan, då en torr
sommar infallit, anträffades på en sänk äng nära
Wingåkers-ån, bestyrka dotta. Ena relingen af
detta fartyg, som nedsjunkit i gyttjan, var
temligen oskadd, och visade tydligt, att fartyget haft
8 åror och betydligare dimensioner, än att det
kunde röras i bär nuvarande vattendrag. Större
delen af Vestra Wingåker utgöres af skogsbygd
med ojemn mark och mager jordmån. Några
större höjder eller skogar finnas dock bär icke.
Allmogen, sannolikt en egen invandrad stam, har
sin egna klädedrägt, som år 1755 genom en kongl
förordning blef stadgad, och till form och färg
noga bestämd, äfvensom böter ntsatta för den, som
uraktlät dess nyttjande. Den bibehålles dock
mindre af frukten för böter, än af kärlek till
förfä-dernes seder och bruk, och allmogen är stolt
öfver den, ehuru den hvarken för hälsans bevarande
är den bästa, eller för landtmanna-göromålen den
tjenligaste. Qvinnans hvardagsdrägt är en gul
yllekjortel, samt deröfver en bakåt uppskörtad stor
Del. IV. 40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
