Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårdkarlar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
352
Wårknanla.
äckelsång.
bög sten, hvarpå några rnnor dock icke kunna
upptäckas. — Till egendomen hörer en mjölqvara
om 6 par stenar, och en grofbladig såg.
Wårkuinla, annex till Kinneved, är beläget 1*
mil S. från Falköping. Jordmånen är bördig, och
åkerbruk är hufvudnäringen. Bramtorp, ett
fän-riksboställe vid Skaraborgs regemente, är bär
beläget. Socknen bar 358 inbyggare på en areal
af 2,754 tunnl., hvaraf 85 äro sjöar och kärr.
Vårtbitare är en inseklfamilj med borstformiga
antenner, långa och till boppfölter utbildade
bakfötter, samt likformiga 4-ledade tassar. De uppehålla
sig helst i bergstrakter, eller på skuggrika ställen
bland gräs och örter, eller i buskar och träd, dit
de uppstiga, för att dölja sig bland blad och
qvistar. Man bör dem derifrån ofta uppstämma en
enformig sång, som uppkommer genom deras
täckvingars bastiga vibrering mot hvarandra, med
tillhjelp af den luft de utandas. Inom Skandinavien
äro tio arter af denna familj hittills kända. Den
gröna vårtbitaren förekommer i bela Europa, ända
upp till mellersta Sverige, der den öfverallt
träffas i skogsbackar, hagar och trädgårdar,
merän-dels i träd, buskar eller bäckar, lians gröna
kroppsfärg är så fullkomligt lik bladens, att ban,
oaktadt sin gälla sång, icke lätt kan upptäckas,
och bans länga antenner och skarpa syn
underrätta bonom äfven genast när fara är å färde. Vid
skördetiden äro vàrtbitarne talrikast, de para sig
då uppe i träden, hvarefter den befruktade honan
nedstiger till marken, för att lägga sina långa
spolformiga ägg i jorden, tätt under densamma.
Föräldrarne dö sedan längre fram pä hösten, men
nngarna utkläckas följande vår. Denna insekt är
belt och hållet grön, med mörkruna ögon; dess
kroppslängd håller omkring 1 tum, samt 2 tum
mellan täckvingarnas spetsar. Mindre allmän är
den knuthornade vårtbitaren, med antenner, som
äro 3 — 4 gånger längre än kroppen, och som på
likformigt afmätta afstånd äro likasom knutformigt
uppsvällda. Denna art är blott 6 linier lång, och
båller sig helst uppe i bok- och askträd.
Allmännast af denna insektfamilj är dock den vanliga
vårtbitaren, hvilken äfven är grön, men nnder gulaktig,
och till storleken föga mindre än den gröna arten.
Denna vårtbitare förekommer i Sverige öfverallt
ända npp till Lappland, och uppehåller sig helst i
det saftiga gräset på ängar och betesmarker, der
de väldiga bakfötterna sätta honom i stånd att
hastigt och med långa sgräng flytta sig från det
ena stället till det andra; vingarna begagnas
härvid till hjelp, men förmå dock ej länge bära
insekten. Denna insekt är gräsätande, och så envis
till lynnet, alt om man håller t. ex. fliken af en
näsduk intill bans hufvud, fattar ban genast tag i
den med käkarne, och båller så envist fast, alt
om man rycker till sig näsdaken, släpper han
ändock icke sitt tag, utan låter heldre bela
hufvudet afslitas från kroppea och följa med näsduken.
Linné berättar i sin Gottlandsresa, att "när
bönderne hafva vårtor på händerna, bruka de taga
en sådan gräshoppa och sätta vårtan åt hennes
mun, då gräshoppan biter sönder vårtan, och der-
nti utspyr en svart, lärande vätska, som gör att
vårtan förgår." Denna egenskap bar ock gifvit
bela denna inseklfamilj sitt Svenska namn. Fram
på senhösten, då frost inträflar, utdö vàrtbitarne,
men bönan bar dessförinnan på något tjenligt ställe,
der jorden är af lösare beskaffenhet, med sin
ägg-läggningsskida borrat ett bål, samt deruti en half
tum under jordytan lagt sina bvita, spolformiga
ägg, som följande vår utkläckas Lill larver.
Warvik, annex till Blomskog, är beläget i Wedbo
härad af Elfsborgs län, mil V.N.V. från Åmål.
Marken är ojemn och stenbunden, jordmånen
sandmylla, med blandning af hård lera. På skog är
god tillgång. Socknen innehåller 13£ hemman,
med 1,125 inbyggare på en areal af 23,166 tunnl.,
hvaraf 8,350 äro sjöar och kärr.
Wåtliult, annex till Willstad, är beläget 6 ^ nil
S.V. från Jönköping. Marken är bergaktig, och
jordmånen mestadels sandmylla. Vid
skattehemmanet Gutleryd skall en herregärd hafva stått och
en grefve bott, som, under ofredstid med
Danskarne, nedgräft sitt silfver, hvarefter ban sjelf
stupat och gärden blifvit förbränd, och ingen
igenfunnit silfret. På berget Högasen i denna socken
synas lemningar efter en borg. Socknen
innehåller 12 mantal, med 422 inbyggare på en areil
af 8,447 tunnl., hvaraf 420 äro sjöar och kärr.
IVåxtorp, annex till Halltorp, är beläget vid
hafvet, 2j mil S.V. från Kalmar. Marken är jemo,
och består mestadels af lerblandad svartmylla.
Sandfälten utmed hafsstranden nyttjas till
beteshagar. Skog fattas. Socknen innehåller 18 >■
hemman, med en befolkning af 539 inbyggare på en
areal af 3,749 tunnland, hvaraf 10 äro sjöar
och kärr.
WK» annex till Cbristianstad, är beläget i Gärds
härad, J mil S.V. från denna stad. Åkern är
sandig och sk8rp, men ladugården och skogen äro
mera gifvande. I denna socken är nu en stor by,
kallad VVä, som innefattar 11 bela rusthåll och
2:ne militärboställen. Denna by bar fordom varit
en betydlig stad, som inom sig baft flera kjrkor
och kloster. Under Svenskarnes krig med
Danmark bar denna stad flera gånger blifvit uppbränd,
såsom år 1452 af Carl Knutsson, är 1509 af
Svante Sture, samt år 1612 af konung Gustaf II
Adolf, hvarefter bon förlorade sina privilegier, och
dess borgerskap anbefaldes att flytta till
Cbristianstad (år 1615). Konung Carl XI bade här
sitt bögqvarter år 1677, från Januari till slutet
af Mars. Flera lägenheter i socknen tillhöra dels
Ugerups, dels Åkesholms, dels MaKesholms säterier.
Socknen innehåller 24 hemman, med 1,510
inbyggare på en areal af 7,197 tunnl., hvaraf 50 äro
sjöar och kärr.
Wückelsåais, med Tingsås och Uråsa, en
socken i Konga bärad, är belägen 2J mil S. från
Wexiö, och tillhör 1 kl. konsist. Socknen är 1$
mil lång och | mil bred. Sjöar äro: Åsnen,
Lid-hemssjö, Fiskesladssjon, Hyllen, m. fl. Marken är
ojemn och bergaktig, och består mest af
sandblandad mulljord, men utmarken är bevuxen med
ljung. Mot södra delen af socknen börjar landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
