- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Fjerde delen. T - Ö /
378

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårdkarlar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

378

Xetlierman.

Zetterling.

kommenderad till Landskrona. Under denna stads
belägring af Danskarne ledde han med mycken
omsorg fortifikationsarbetena till försvaret, och
sedan fältmarskalken Stenbock med Svenska bären
ankommit till nejden af denna stad, skyndade ban
sig genast till honom, då han hemligen, under en
natt, smög sig genom bela Danska arméen. Uti
slaget vid Helsingborg 1710 förrättade ban
gene-ral-adjutantstjenst. Befordrades 1711 till major
vid Sachsiska regementet, hvarefter ban
rekogno-skerade trakten kring Blekinge, exercerade den
serskilda bataljon, som upprättades af tagne
krigsfångar, samt inom ett par månader med ringa folk
och omkostnad upprättade och bragte i fullgodt
stånd starka förskansninger omkring Christianstad.
Utnämndes 1712 till öfverste-löjtnant vid
Sachsiska regementet, med hvilket ban 1716 gjorde
fälttåget till Norrige, slog en brygga öfver
Svioe-sund, samt försvarade densamma emot de der belt
nära liggande fiendtliga örlogsfartyg, pråmar och
galejor. När sedermera, under en stark blåst, de
Danske försökte sönderbryta bron med ett
defen-sions-skepp af 28 kanoner och 130 mans
besättning, en fregatt, två galejor och sex
skärgårdsbåtar, försvarade ban sig så tappert, att det
förstnämnda skeppet eröfrades, och bela dess
besättning dels dödades, dels tillfångatogs, samt de
öfriga fartygen drefvos på flykten med stor
förlust. Kort derefter utmärkte ban sig genom syn-,
nerlig tapperhet uti träffningen vid Dunekilen, till
belöning hvarför ban befordrades till öfverste
sommaren 1716. Med sitt Sachsiska regemente afslog
han följande året ett fieudtligt anfall på
Götheborg. År 1719 blef ban den förste, som af
drottning Ulrika Eleonora uppböjdes uti adligt stånd,
då ban skref sig berre till Ekedal. När bans
regemente 1720 afdankades, erhöll ban afsked; men
utnämndes året derpå till kommendant i
Götheborg, hvilken befattning han bestred till sin död
deo 27 Januari 1729.

Zetlierinan , Cnrl Niklas, son af
trädgårdsmästare-åldermannen C. P. Zetberman, föddes i
Stockholm den 18 Juni år 1774, och valde redan
1789, efter förut väl anlagda studier,
läkarevetenskapen till sitt lefnadsyrke, hvarföre ban de
följande åren begagnade alla föreläsningar och
medicinska öfningar, som då för tiden voro att i
Stockholm tillgå. Tjenstgjorde äfven redan vid
sexton års ålder, dels såsom underläkare vid ett
sjukhus i Stockbolm och vid kongl, gardet, dels
såsom biträde åt assessor Lund vid dess enskilda
praktik. Reste 1794 ut såsom uppbördsfältskär
med örlogsfregatten Grip på en sjöexpedition till
Medelhafvet, dä ban, under åtta månaders vistande
uti Italien, fick tillfälle att besöka de talrika fä 11—
lasaretterna i Livoroo, äfvensom taga kännedom
om medicinska inrättningarna i Pisa, hvarefter ban
följande året vid några Danska bospitaler
fullkomnade sina insigter. Efter hemkomsten blef ban år
1796 kirurgie magister och förordnad till
stadsfältskär i Arboga. Två år sednare medlem af
collegium medicum. Företog straxt derefter en
resa till Tyskland, hvarest han, efter att hafva

med ifver ytterligare studerat medicin och kirurgi
uti Berlin, promoverades till medicine doktor i
Jena. Återkommen till fäderneslandet, verkställde
han 1802 liköppningen på den vådligen omkomne
arffursten af Baden, och utnämndes 1805 till
regementsläkare vid Westmanlands regemente.
Utkommenderades 1807 med en bataljon af detta
regemente till Pommern, och bivislade de tvenne
följande årens fälttåg vid Norrska gränsen i
egenskap af Brigadläkare. Såsom sådan åtföljde ban
Wermländska fördelningen af vestra arméen på
tåget till Stockbolm, och deltog derefter uti
expeditionen till Westerbotten. Under tiden belönad
med assessors fullmakt. Sedan ban 1810 erhållit
kongl, krigs-vetetenskaps-akademiens belöning för
svaret på den af akademien framställda fråga:
"Hvilka sjukdomar under sistförflutna krig varit
inom de Svenska fältsjukhusen mest folködande,"
kallades ban samma år till akademiens
korresponderande ledamot. Året derpå tilldelade collegium
medicum booom en belöning för vaccinationens
befrämjande. År 1813 erhöll han fullmakt att
vara öfver-fältläkare, och utgick straxt derefter
med arméen till Stralsund, hvarpå ban bivistade
detta och följande årets fälttåg så uti Tyskland
och Brabant, som i Norrige, och hugnades efter
krigets slut med pension af de kongl. Pommerska
domänerna. Kallades 1813 till ledamot af
Svenska läkare-sällskapet, 1815 till hedersledamot af
storbertigliga mineralogiska societeten i Jena, och
1816 till utrikes assessor i samma societet.
Förordnades 1817 att vara brigadläkare vid andra
infanteri-inspektionens 4:de brigad. Afled den 16
Juni 1821. Bland de af honom utgifna skrifter
märkas: Handbok för hälsans bevarande i fäll; Om
nyttan af Alropa belladonna vid kräflat tade
hårdheter; Svar på frågan: Uppgift pä den med
nationens vana, klimat och tillgångar enligaste och
lämpligaste spisordning, klädsel och sjukvård för
besättningarna pä Svenska orlogs/arlyg; m. fl
Zetterling, Petter, en af det sistförflutna
århundradets grundligaste tbeologer och berömdaste
andlige talare, föddes den 3 Juni 1703 uti Öster
Eneby socken vid Norrköping, hvarest fadren, Olof
Zelterliog, då var vice pastor. Studerade vid
Linköpings skola och gymnasium, der ban, utan
någon synnerlig hjelp af sina fattiga föräldrar,
genom egen flit och andras information uppehöll sig
till är 1723, då ban med ett ganska hedrande
vittnesbörd reste till Upsala akademi. Så väl der,
som äfven sedermera i Stockholm, måste ban
någon tid förskaffa sig sitt uppehälle såsom lärare
för andras barn, till dess ban 1731 promoverades
till filosofie magister. Året derpå utnämndes ban
till rektor vid Franska lutherska skolan i
Stockholm, emedan ban var kand för synnerlig
skicklighet i Franska språket, och prestvigdes 1733 i
Upsala, hvarefter ban år 1735 erhöll af konung
Fredrik fullmakt att vara tjenstgörande e. o.
hofpredikant, samt år 1736 utnämndes till ordinarie
hof- och drabantpredikant. Efter sjn års
uppvaktning vid det kongl, hofvet, hvarunder hao af *ioa
ringa löner ofta måste understödja sina torftiga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 29 20:15:45 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/4/0380.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free