Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårdkarlar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Åby.
.åhlström.
387
hofpredikant hos Carl IX och kyrkoherde i
Nyköping. I bans tid inrättades Åbo gymnasium och
akademi, äfvensom bibeln öfversattes på Finska.
Dog 1652. Eskillus Petræus, förut domprost och
professor i Åbo, dog 1657. Johannes Terserus
afsattes 1664 för tbeologiska villomeningar.
Annars en mycket lärd och ryktbar man, som
slutligen blef biskop i Linköping. Johannes Gezelius,
berömd för synnerlig drift och stor omvårdnad om
sitt stift. Död 1690. Johannes Johannis Gezelius,
deo förres son, förut tbeologie professor, måste
flykta för Ryssarnes infall, och dog 1718. Hertman
Wille, förut superintendent pä Ösel, visade sig
ganska nitisk för undervisningsverket. Dog 1728.
Laurentius Tammelin, död 1733. Jonas Falenius,
förut theologie professor i Åbo, måste flykta för
Ryssarne och dog 1748. Johannes BrowalUus,
berömd för stor lärdom, dog 1755. Carl Fredrik
Mennander befordrades 177 5 till erkebiskop i
Upsala. Jakob Hartman, död 1788. Jakob Gadolin,
förut professor och domprost, deltog mycket i sin
tids riksdagsförhandlingar. Jakob Tenyström; uti
hans tid kom Åbo stift under Ryska väldet.
Åby, med Wäckebo, är beläget i Norra Möre
härad, mil N.N.V. frän Gal mar, vid hafvet, och
tillbör 2 kl. konsist. I socknen ligga säterierna
Björnö och Stäflö (se dessa ord). Vid Geleho
hålles här ärligen marknad. Kyrkan uppbrändes af
Danskarne år 1611, vid hvilket tillfälle äfven den
s. k. Storeyärden nedbrann. Socknen innehåller
68, hemman med 2,305 inbyggare på en areal
af 23,351 tunnland, hvaraf 120 äro sjöar och
kärr.
Åby, med Ödesbög, en socken i Lysings härad,
ar belägen nära Wettern, 2 j mil S.V. från
Skenninge och tillbör 1 kl. reg. Marken är till
större delen backig och bergig: den norra delen
slätare, den sydligare skogbeväxt. Allmogens
näringsfång är åkerbruk, jemte någon kalkbränning.
Kyrkan blef år 1566 plundrad och bränd af
Danskarne, åter uppbyggd år 1605 och år 1763
försedd med en altartafla af bildhuggeri. I socknen
ligger ett säteri, Jernstad, 1 mtl. Socknen
innehåller 54J mtl med 2,690 inbyggare på en areal
af 28,003 tunnland, hvaraf 810 äro sjöar och
kärr.
Åby, satirn, annex till flemmesdynge, är
beläget i Wemmenhögs härad, 3£. mil V. från Ystad,
mil frän hafvet. Marken är jemn och
jordmånen lera. På skog och torf är brist; dock finnes
någon torfjord. Socknen innehåller 15jj hemman
med 558 inbyggare. Adr. Malmö, Anderslöf.
Åby hammar se Sörby.
Ålil, en socken i Neder-Siljans fögderi, är
belägen 5i mil N.V. frän Fahlun och tillbör 2 kl.
konsist. Socknen är omkring 2 mil lång och l£
mil bred. Starken är i allmänhet bergaktig och
stenig. Skogen är delad mellan byarna.
Näringsfång äro åkerbruk, boskapsskötsel, grufbrytning
och skogsbandtering. Bland sjöar i socknen
märkes Insjön, som genomflytes af Österdaielfven.
Malm af koppar, jern och svafvelkis finnes
flerestädes i socknen. I Valsbergs- och SvedjefälleB
af denna socken brötos år 1839 12,638 skeppund
jernmalm. Koppargrufvorna vid Insjön hafva
tidtals varit bearbetade och öfvergifna; egas af
Fab-lu bergslag, som sednast arbetat dem, men nu
dermed upphört. Socknen innehåller 19 hemman med
2,188 inbyggare på en areal af 53,345 tunnland,
hvaraf 4,000 äro sjöar och kärr.
Åhlström, Olof, bondeson, föddes i Wålinge
socken i Södermanland den 14 Aug. 1756.
Föräldrarnas medellöshet skulle hindrat sonens
studier, om icke ett tillfälle dertill yppat sig i
grannskapet, då ban valdes till sällskap i
undervisningen åt en nng Silfversparre, hvarjemte ban hos
församlingens orgelnist fick inhemta elementerna i
musiken, för hvilken ban tidigt röjde en afgjord
kallelse. Vid 16 års ålder önskade ban få
begifva sig till Stockbolm, som ban anade vara det
enda ställe, der en vidare utveckling af bans anlag
var möjlig att vinna. Hans föräldrar nekade
honom icke att följa sin kallelse, men bade intet
understöd att lemna honom. Han kom således
vandrande ined en käpp öfver axeln, på hvilken
några brödkakor voro uppträdda, till Stockbolm ar
1772, samma dag Gustaf III:s revolution tog sin
början. Deo oerfarne ynglingen, förskräckt öfver
de för honom ovanliga uppträdena, tog sin
tillflykt undan den förmenta faran i Tyska kyrkan,
och bade det missödet att der blifva instängd en
bel dag. Uan började nu studera vid Musikaliska
akademien och röjde snart genom sällsynta
framsteg, att naturen ämnat honom till idkare af
tonkonsten. Som likväl denna ansågs icke ensam
kunna bereda bans utkomst, ehuru han redan £r
1777, således blott 21 år gammal, blifvit
orgelnist i Maria församling, hvarifrån han är 1792
flyttades till samma befattning i Jakobs, beslöt
ban gå embetsmannavägen och lärde sig
länsbok-hålleriet. Ingick i Krigskollegium år 1779 —
samma år hau genom sitt giftermål blifvit svåger
med fru Lenngren — och fann bär sin bergning
för framtiden, ty ban avancerade till krigsråd och
riddare af N. 0. Känd såsom ej blott Sveriges
störste orgelspelare — bans fantasier på orgel,
hvilka ban isynnerhet utförde efter gudstjenstens
slut, voro verkliga konserter, som lockade bela
församlingen alt qvarstanna — utan äfven
begåfvad med sällsynta kompositörs-anlag, uppdrogs åt
honom att sätta musiken till den lilla operan Frigga.
Ilan bar sedan komponerat den till Tanddoktorn, till
åtskilliga kantater och till en mängd mindre
sångstycken och visor, för hvilka ban isynnerhet
röjde en stor rikedom på vackra melodier. Hans
för-tjenstfullaste arbete är dock bans Koralbok. Den
musikälskande allmänheten står dessutom i
förbindelse bos honom för anläggning af det första
not-tryckeri i Sverige. Detta skedde år 1789, då han
började utgifva Musikaliskt Tidsfördrif, en samling
af de utmärktaste sångstycken, marscher,
dansmusik m. m. som tiden erbjöd, och hvilket arbete
fortsattes ända till år 1834. En annan samling
af skaldestycken, satta i musik, utgick derifrån,
utom allt annat, hvartill musiken behöfde pressens
biträde. Uans "Klaverskola" var länge den enda i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
