Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårdkarlar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
392
Åkerby.
Åkerhielm.
Åkerby, med Jnmkil, är en socken, belägen i
ßälings bärad af Upsala län, I 4- mil N.V. frän
Upsala, och tillbör 2 kl. konsist. Socknen
utgöres af en temligen tätt bebyggd skoglös slätt, med
obetydliga bergbackar; och åkerbruket är nästan
oteslntande näring. Hemmanen äro 241, med 298
inbyggare pä en areal af 2,V76 tunnland, hvaraf
50 äro sjöar och kärr.
Åkerby, ett jernbruk i Löfsta socken af Upsala
län, bar 2 härdar, med 2000 skepp:d privil.
årligt smide af eget tackjern, hvarföre hammarskatt
utgår med 20 skepp:d. Ståogjernssmidet bar mot
skattefrihet på ett halft sekel varit inställdt; men
ståltillverkning drifves af ämnesjern från Löfsta.
Bruket skeppar på Stockholm. Eges af excellensen
grefve C. de Geer. Smidesstämpel: sammanbundet
TL med krona öfver, inom en cirkel.
Åkerbiir (Rubus Ariticus) förekomma i Norrland,
hafva treblaitiga hind och rak, enhlommig stjelk.
Den blommar i början af Juni med purpurröda
blommor, och dess blad likna smultronblad.
Bären berömmas såsom styrkande och kylande i
febrar, samt äro till smak och lukt de behagligaste
af alla Europeiska vildt växande bär Orten kan
äfven odlas i trädgårdar; men måste då täckas
med snö och granris långt fram på våren, ty den
tal inga frostnälter.
Åkerfelt, Johau, förut kallad Johan Olofsson,
upphöjdes 1046 uti adligt stånd för sina i
ungdomen bos konung Gustaf Adolf, och sedermera
uti tjugosex år hos riksrådet grefve Axel
Oxenstjerna gjorda trogna tjenster. Vid
gränse-kom-missionen i Estland anlitades bans biträde. Äfvenså
deltog ban någon tid i borgrätten på Revals slott.
fläns sonson,
Åkerfelt, Xnchnrins, född 1682 uti staden
Riga, der fadren, kaptenen Olof Åkerfelt, dä låg
i garnison, gick redan, vid femton års ålder, i
krigstjenst, då ban 1697 anställdes såsom
volontär vid general-major Horns regemente, och
befordrades 1702 till fänrik. Han var tidigt med
uti flera krigsfaror, och fäktade, bland andra
tillfällen, tappert vid sin bataljon, dä Ryssarne år
1703 belagrade Nyenskans. De vågade der en
stormning med 2,000 man, men blefvo af de
Svenske så emottagne, att ganska få Ryssar undkommo
med lifvet; fäslningsgrafvarna blefvo så uppfyllda
med döda kroppar, att man helt beqvämt kunde
gå deröfver. Sedan Åkerfelt derefter med
utmärkelse deltagit uti träffningarna vid Jauksalki,
Wal-kisari och Systerbäck, befordrades ban 1705 till
löjtnant, och användes vid flera äfventyrliga
expeditioner, der synnerlig käckbet kom i fråga. År
1708 tog han afsked från Svenska krigstjensten,
och ingick uti Fransk tjenst, deri ban vid
flerfaldiga tillfällen utmärkte sig genom synnerlig
tapperhet. Sedan han 1709 deltagit nti slaget vid
Malplaquet, befordrades ban till Fransk löjtnant.
Bivistade 1712 träffningen vid Ärras och
stormningen af Denain. Vid fästningen Douais belägring
hade ban sin post uti tranchéen, och ådagalade
dervid en sådan käckbet, att ban af sina förmän
erhöll ganska hedrande låford. I början af år
1713 tog ban afsked ur den Franska
krigstjänsten, och reste till Wismar, der ban genast
utnämndes till kapten vid Helsinge regemente. Var
sedan närvarande vid Stralsunds belägring, der ban
deltog nti flera äfventyrliga förrättningar, och
några gånger var nära att förlora lifvet. Emellertid
led ban här skada till sin hörsel. Vid uttåget frän
Stralsund tillfångatogs ban af Sachsarne; men
lösköpte sig snart sjelf. Är 1718 transporterad på
Jemtlands regemente, deltog ban med delta uti
Norrska fälttåget, hvarunder ban måste utstå
mångfaldiga besvärligheter; och äfven ådrog sig en
svår förkylning. Vid den vådliga återmarscben
öfver fjellen, räddade han, genom sin rådigbel,
regementets kassa och fanor. Följande året
kommenderades ban att med 200 man beläcka
Sundsvalls stad emot fiendens härjningar, och 1721
bi-vistade han fälttåget vid Gefle. Denne
förtjenst-fulle och tappre krigare lemnades sedan å sido af
den nya regeringen, i likhet med så många andre
af de käcke Carolinerne, ehuru ban 1723
benådades med majors värdighet. Är 1742 fick ban dock
befallning att med 200 man af sitt regemente
åtfölja galer-eskadern till Stockholm, och följande
året utkommenderades ban emot de upproriske
bönderne i Helsingland. Dä ban 1744 tog afsked,
hugnades ban, med afseende på bans många trogna
tjenster, med dubbelt kaptens-underhåll. Hao
afled är 1754.
Åkerhielm, Samuel, fore sitt adlande benämnd
Agriconius, samt son af prosten och kyrkoherden
i Nyköping, Magnus Agriconius, föddes d. 211 Ang
1639. Farfadern hade varit bonde. Den unge
Samuel blef tidigt, tillika med trenne aystrar,
fader- och moderlös; men systrarna uppoffrade större
delen af sitt lilla arf, för att bereda sin ende
broder tillfälle till studier och utrikes resor, en
valvilja, som denne, sedan ban kommit sig fore, med
ömsint omvårdnad sedermera gäldade. Sedan ban
fullbordat sin uppfostran, ingick han såsom e. o
i kongl, kansliet och Svea hofrätt. Antogs 1671
till sekreterare bos rikskansleren grefve Magnos
Gabriel De la Gardie, och anställdes året derpå
som legations-sekreterare vid beskickningarna till
England, Holland, samt fredstraktaten i Köln. Ar
1676 utnämndes ban till sekreterare i kansliet,
samt tillika till sekreterare vid fredskongressen i
Nimvegen, hvarefter han 1679 upphöjdes i adligt
stånd. År 1697 förordnades han till direktör
öfver postväsendet i hela Sveriges rike med dess
underliggande provinser, och utnämndes 1700 till
stats-sekreterare. Afled d. 25 Juni 1702. Äldsta
systern,
Åkerhielm, .tuna, intager ett rum bland
Sveaska lärda fruntimmer. Hon hade mycken
beläsenhet, och förstod de flesta Europeiska språk. Med
grefvinnan Königsmark företog hon en resa Ii"
Grekland, och författade derunder en Dagbok, som
ej lärer hafva saknat intresse, men hvaraf numera
endast några fragmenter återstå. Ifrån Grekland
skref hon äfven åtskilliga Bref till sin broder, af
hvilka fem finnas tryckta. Af serskild kongl, nåd
adopterades hon till adelskapet under brödrens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
