Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åreberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
.% ra<a>
t rsviafven.
401
middagen; den fjerde till baif fem; den femte till
baif åtta; den sjette till half elfva; den sjunde
till half tu efter midnatt; och den åttonde till
half fem, då morgonen begynte. Dessa dygnets
åttor indelades åter uti åtta mindre delar,
hvarigenom dygnets afdelningar blefvo sexton. Natt
om sommaren var den tid, då solen gick genom
oordåttan, hvilket vill säga, då han gick från
norvest genom nord till nordost.
Årsta» en gård i Brännkyrka socken, vid
Årstaviken, utgör 2 mtl. frälse-säteri, med tillydande
Berg eller Zacbrisberg, 3 mtl., samt Walla, £
mtl. frälse. Gården är ganska gammal, och skall
fordom hafva varit bebodd af Birger Jarl, hvarom
några hvälfda källare af grof gråsten och tjocka
murar ännu synas vittna. Gårdens egor skola ock
hafva sträckt sig utöfver bela Södermalm, den tid
denDa ännu var obebygd, hvarföre också en af
gärdens fordne ägare, assessor Wadström, vid
medlet af 1700-talet skal) hafva gjort anspråk pä
tomtören från denna del af hufvudstaden. Garden
eges nu af en Reenstjerna. — Utanför Årsta, i
Årstaviken, ligga At sta holmar, sedan år 1735
söndrade från Årsta, dit fordom äfven Liljeholmen
borde.
Årsia, i Öster-llaninge socken, vid saltsjön, är
ett betydligt gods, utgörande 3 mtl. frälse-säteri,
med underl. 22 mtl., en qvarn, samt räntan af
2,gj mtl. inom socknen, jemte 2^- mtl. i
Wester-Haninge. Gården är gammal; egdes år 1389 af
Tyske riddarne, tillhörde på 16U0-talet amiralen
friherre Clas Bjelkenstjerna, hvilken här afled år
1662, till följd af sina i slaget vid Bält erhållnn
sär, och har sedan en längre tid tillhört slägten
Fleming, hvaraf flera ättlingar skrefvo sig till
Årsta, intill dess godset år 1805 af baron
Flemings arfvingar såldes till brukspatron Brehmer,
hvars arfvingar ännu äro ägare deraf.
Åhvggoa-den är af sten, och grundlades af amiralskan
Bjelkenstjerna under mannens frånvaro i Tyska
kriget; trädgård och park äro betydliga. Godset
var omkring 1848 taxeradt till vid pass 127,000
K:dr. På Årsta äng mönstrades konung Gustaf II
Adolfs bär fore uttåget till Pohlen år 1621, och
Axel Oxenstjerna uppläste der de nya
krigsarlik-larna, hvaraf detta ställe ännu bär namnet
Kungsängen.
j&rHtad, ett härad inom Halmstads län, innehåller
tio socknar, nemligen: Skrea (annex till
Falkenberg), Drengsered med Krogsered, Wessige med
Askome, Årstad med Asige, Abild, samt Slöinge
med Eftra. Häradet innehåller 248 hemman, med
8,361 inbyggare på en areal af 108,124 tunnl.,
hvaraf 5,540 äro sjöar och kärr.
Åratatl, med Asige, en socken i Årstads härad,
är belägen mil Ö. från Falkenberg, och
tillbör 2 kl. reg. Pastoratet begränsas i N. och N.V.
af Ätra-ån. På gränsen mot Slöinge socken
ligger ett berg, kalladt Himmelskullen. Marken är
i allmänhet bergaktig, men bär och der jemn.
Shog fattas, och sandmylla är den rådande
jordmånen. Jordbruket är hufvudsakliga
näringsgrenen; men äfven väfnader, serdeles af golfmattor,
tillverkas bär och der till afsalu. Potates odlas
här med fördel, och man räknar i allmänhet 3:dje
till 4:de kornets afkastning af säden. Förnämsta
godset är Sannarp, ett säteri om 2 hemman, med
qvarnar och sågverk; lera är bär den rådande
jordmånen, och åkern skötes med cirkulationshruk.
Kyrkan är högt belägen, 60 alnar lång, 20 alnar
bred och 12 alnar hög till hvalfvet, med
altartafla af Hörberg. I denna trakt ligger Asigehed
(se detta ord), och en mängd minnesvärdar erinra
om Habors och Signes af sagan firade äfventyr.
Så finner man här, vid vägen mellan Asige och
Årstad, en ättbög, kallad Hagbarlshög, hvilken bar
35 fots sluttningshöjd och 183 fots omkrets vid
jorden, samt närmare åt Asige en annan, hvilken
af alla ätthögar här i trakten är den största, enär
den innehåller 46 fot i sluttningshöjd, och i sin
ovalformiga omkrets vid jorden 250 fot.
Odens-berg, beläget nära vägen från Årstad till Asige,
lärer i forntiden hafva varit en ättestupa. Icke
långt från prestgården på Årstads gärde finner
mnn också en oval stensättning, bestående af 32
stenar, och utgörande 32 steg i längd och 14 i
bredd inom kretsen. Några af dessa stenar äro
bautastensformiga, andra domstensformiga.
Monumentet kallas Munkkyrkan, och har, enligt
folksägnen, utgjort en andaktsvård. Socknen innehåller
35^- hemman, med 1,055 inbyggare på en areal
af 7,336 tunnl., hvaraf 65 äro sjöar och kärr.
jårsstaCven. All sannolikhet är, att man redan
under hedendomen hade sin årsstaf, eller den
äfven så kallade runstafven, för beräkningen af årets
tider, samt de dagar, då ting och offerbögtider
inträffade. Den lätthet, den säkerhet och det egna
sätt, hvarpå den vid kristendomens stadgande
införda katbolska kyrko-kalendern, med dess
bestämmelser för de rörliga och orörliga kristna
festerna af menige man i Skandinavien
uppfattades, tillämpades och användes, synes häntyda på
en från ålder fortplantad och icke först med
kristendomen inkommen kunskap i tidräkningen. Icke
heller blott hafva de gamla årsstafvarna ett eget,
sjelfständigt uppställningssält af
tidsbestämmelserna; de afse tillika andra, för den katbolska
kyrko-kalendern främmande beräkningar, hvilka
röja ett gammalt, inhemskt ursprung, och medlöra
en större användbarhet för det medborgerliga lifvet.
Dessutom finnes icke, att det kristna presterskapet
någonsin begagnat runstafven, utan blott sin
kyr-ko-kalender, och äfven de tider, dä presterne i
allmänhet synas hafva varit mindre bekante med
denna, sä att de behöft anvisningar på hvilka
dagar de rörliga högtiderna inträffade, hafva
deremot, såsom en af våra prelater vitsordar,
Sveriges landtmän och bönder, efter en från förfädren
bland dem fortgången kunskap, vetat att sjelfve
på sin årsstaf uppsöka alla för dem nödiga
tidsbestämmelser, vetat att uppgifva årets gyllental
och söndagshokstaf, vetat att säga, när skottår
inträffade, vetat att bestämma de rörliga
högtiderna och månens skiften, samt sådant ända på en
tidslängd af tusen år. Då detta, såsom våra
run-forskare anmärkt, icke kan betraktas blott såsom ett
Del. IV. 51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
