Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åreberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
410
UdeMittg.
4» il I or.
kunde någonsin utleta, hvad öde som träffat
honom. Freja saknade och sörjde honom öfver all
beskrifning. Hon tog sid falkebamn och Qög
omkring alla jordens länder, sökande den förlorade
maken. [)å hon ingenslädes kunde Gnna honom,
begaf hon sig tillbaka till Gudhem, der hon gret
gyllene tårar, hvilka, nedfallande till jorden och
hårdnande der, bildade bvad vi kalla Bernsten.
ttdeflhUg, annex till Åby, är beläget vid
Wet-tern, 3 mil S.V. från Skenninge. Södra delen af
socknen har båft namn af skogsbygden, likasom den
norra af slättbygd, eburu skog numera föga finnes
någorstädes i socknen. Åkerbruk är
bufvudnärin-gen. Engserydssjön och Wisjön äro de största
insjöarna. I socknen ligger gården Sjöstorp,
mtl. skatte, hvarast på 1790-talet var ett
schä-feri af Spanska får. Vid hemmanet Narbàck i
denna socken föreföll år 1452 en drabbning med
de genom Holaveden anryckande Danskarne, som
bär möttes af biskopen i Linköping, Nicolaus III,
och lagmannen i Östergöthland, Er. Niepers, hvilka
hopsamlat allmogen. Danskarne blefvo då slagne,
och af dem, som stupade, hade många C pilar i
lifvet, hvarefter böndernes pålyxor fullbordade
segern. Ericus Olai har härom skrifvit den
bekanta versen:
Complures Holawed
De Dacis föllo döda ned
Dat finem rixæ
Dacis den Svenske Poiyxe.
Vid socknens kyrka har Lysings härads stora och
vackra tingsbyggning i sednare tider blifvit
uppförd. Socknen innehåller 71 £ mtl., med 2,990
inbyggare på en areal af 19,972 tunnland, hvaraf
310 äro sjöar och kärr.
ödestuga, annex till Malmbäck, är beläget i
West ra härad, 2’ mil S.S.O. från Jönköping.
Förnämsta gården heter Tolarp, och är
majorsboställe. Spexeryds grufvor äro här belägna, och
hafva varit bearbetade från år 1819, dä man här
upptäckte en brunstens-anledning. Förste ägaren,
major G. Odencrants på Eckersbolm, sålde sin
upptäckt till ett bolag i England, som ditsände
såsom föreståndare Engelsmannen William Elder,
hvilken bosatte sig der 1827, mon afled i England
1841. Grefvarne Hamilton hade emellertid inköpt
största delen af braket; men Elders andel inköptes
af Engelsmannen P. B. Sanderssoo, som ännu
drifver rörelsen och utskeppar en mängd brunsten till
England. Brunstensbrotten på Spexeryds och
Ho-bults hemmansmark gåfvo år 1844 ända till 2,000
skepp:d brunsten. Socknen innehåller 17*
bemman, med 890 inbyggare på en areal af 13,029
tunnland, hvaraf 620 äro sjöar och kärr.
Mdgriminer, förmodligen en Gölhisk man, såsom
det vill synas af hans namn, blef af påfven
Inno-centius II år 1132 utnämnd till biskop i Skara.
Han säges hafva varit en lärd, flitig och
försigtig man, som uträttat mycket godt inom sitt stift,
och äfven utom detsamma förvärfvat sig mycket
anseende. År 1145 var han, tillika med biskop
Gislo från Linköping, närvarande i Lund vid dom-
kyrkans högtidliga invigning. Bland bans
gerningar förtjenar isynnerhet anmärkas, alt ban,
genom konung Sverkers tillhjelp, fullbordade
domkyrkan i Skara, samt benne, med bela landets
tillhjelp och sammanskott, invigde till Jungfru
Marias ära, hvilket skedde år 1151. Han "vigd*
kyrkiona till fem penningar blå af hvarjom bonde,
eller skulle gälla sju skäppor hafre eller tre
bjuggs," såsom gamla krönikan säger. Denne
biskop Ödgrimmer var den, som flyttade
biskopssätet från Husaby, hvarest det hade varit alltifrån
Olof Skötkonungs tid, eller stiftets första
begynnelse. Han lat ock med många högtidligheter
hemta sina företrädares ben från Mildesheds
grift-plats, och nedsätta dem uti en graf i den nya
domkyrkans chor, hvarest han ock sjelf blef
begrafven straxt efter sin död, hvilken inträffade är
1157.
Ödla, Anderii, före sitt adlande benämnd
Anders Svensson, var resident i Hamburg, då ban
år 1630 oppböjdes uti adligt stånd, och dog
redan samma år. fläns broder,
tid la, ■inut, var ännu blott löjtnant vid
Ost-götha regemente, då han år 1632 adlades under
brödrens Dömmer, samt skref sig herre till
Lör-sjö och Alfvestad. Båda bröderne äro bland de
mänga exempel pä huru lätt adelsskapet kunde
erhållas på 1600-talet. Knut Ödla blef sedan
regementskvartermästare, samt slutligen 1640 major,
och tog tre år sednare afsked ur krigstjensten.
Han lefde ännu 1650. Dennes son,
tidla, Uddo, som skref sig berre till Börsjö,
Alfvestad och Fossala, blef, efler utrikes resor
och en uti Leyden utgifven disputation, vid
hemkomsten till fäderneslandet 1648 utnämnd till
assessor i Svea hofrätt, och befordrades 1657 till
underståthållare på Stockholms slott. År 1666
förordnades han till landshöfding öfver Nylands
och Tavastehus län, samt derjemte till
häradshöfding i Borgo län. Död 1668. Hans son,
Ödla, Carl, hvilken börjat tjenstgöra 1673
såsom volontär vid Kronobergs regemente,
befordrades efterhand genom alla graderna till kapten,
som han blef 1694. Tog afsked ur krigstjensten
1701; men förordnades likväl 1704 till stadsmajor
i Halmstad, och slutligen 1710 till
öfverste-löjtnant samt kommendant på Kungsholmen. Han
afled den 5 December 1712, och med bonom
utslocknade den Svenska adliga Ödle-ätten.
ödlor äro amfibier af reptiliernas klass, vanligen
försedda med fyra fötter, och kroppen täckt med
fjäll eller plåtar. Hufvudet bos de egentliga
ödlorna är ofvantill belagdt med plåtar orb ryggen
med fjäll, tungan i spetsen tvåklufven. Dess»
djur vistas bland buskar, eller bland stenar, grus
och sand, helst på solöppnn ställen, emedan de
gerna ligga i solbaddel; de äro skygga och springa
snabbt. Deras föda består i insekter, larver och
maskar. I Sverige äro tvenne arter deraf kända:
Sandödlan och Skogsödlan. Den förra, som blott
träffas i södra och mellersta Sverige, är störst,
och håller 9 till 10 tums längd, hvaraf stjerten
ensam utgör 5 tum och 1 linie; bennes färg är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
