Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östergöthland - Östergöthlands fylkeskonungar och hertigar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Norskogen, Galtstigen, Källmo, Hellestad, Wånga
och Risinge. Märkligast bland bergen är det
enstaka stående Omberget (se detta ord). Landets
betydligaste vattendrag äro: Motala-ström, som ger
aflopp åt Wettern, och genom sjöarna Boren,
Norrby-sjön och Roxen samt Glan genomflyter
landskapet, och utfaller i Bråviken; Stång-ån, som
genomflyter sjöarna Åsunden, Jernlunden, Rengen
och Erlången, samt utfaller i Roxen; Svart-ån,
som genomflyter sjön Sommen, och äfven utfaller
i Roxen; Gusums-å, som från Yxningen utfaller i
Srålången, hvilken genom Tvär-ån utfaller i
Slätbaken; Kolsbro eller Mölna-ån, hvarigenom sjön
Tåkern har aflopp i Wettern; Risinge-ån, som från
Afvern, på gränsen till Nerike, har aflopp i Glan;
m. fl. Den här befintliga s. k. Östgötha-kanalen
utgör i längd 8 mil 9,082 alnar, med 4 mil
11,932 alnar verklig kanal och 37 slussar.
Jordmånen består på slättbygden af djup svartmylla
och lera, här och der blandad med mergel, men
i skogs- och bergsbygderna mera ör- och
sandblandad. Hufvudnäringarna äro: åkerbruk,
bergsbruk och boskapsskötsel. Binäringarna äro på
slättlandet nästan inga; i norra skogsbygden handsmide,
i den södra förfärdigande af åtskilliga trävaror, samt
skogshandtering; i skärgården sjöfart och fiske,
samt för öfrigt brännvinsbränning, förmalning af
spannmål, kolning, handtverkerier och handel.
Folket är i allmänhet kändt för redbarbet,
ärlighet och gästfrihet, och välmågan är i det hela
någorlunda jemn. Afkastningen af åkerbruket
öfverstiger länets eget behof, och beräknas i
medeltal till 6:te kornet af hvete, råg och korn,
nära 5:te kornet af hafra och blandsäd, samt det
8:de af potates. Vexelbruk är här mera allmänt
antaget. Potates är ock här det allmännaste
utsädet, dernäst råg, blandsäd, korn, hvete, hafra
och ärter. Linodlingen idkas allmänt i Kinds,
Aska och Lysings härader, samt i vissa trakter
af Finsponga län, men på öfriga ställen
obetydligt. Humla odlas till afsalu endast i länets
nordligaste socken (Skedevi). Odlingen af oljeväxterna
rapsat och vallmo har ännu ej vunnit allmännare
efterföljd. Äfven boskapsskötseln har förkofrats,
och betydliga partier af smör och ost
afyttras från länet. Inom provinsens norra del, och
några trakter af den östra, är bergs- och
bruksrörelsen hufvudnäring. Koppartillverkningen är här,
näst Fahlu läns, den största i riket, och
jerntillverkningen ej obetydlig. Koppargrufvorna äro
belägna i Åtvids och Wärna samt Godegårds och
Rönö socknar; jerngrufvorna i Hellestads, Risinge,
Wånga, Ringarum, Skällviks och Börrums
socknar. År 1842 voro här i gång 2 kopparverk, 1
messingsbruk (Gusum), 2 masugnar, 78 härdar, 32
stångjernsbruk, 1 kanongjuteri (Finspong), 10
jernmanufakturverk, utom 2:ne gjuterier och de till
Motala hörande mekaniska verkstäder. Vid
Cedersberg, i Wists, och Rejmyra, i Skedevi socken,
äro betydliga glasbruk inrättade; vid Örnström i
Kisa socken, Blomforss i Horn, Ödsjöforss i
Rumskulla, Tanneforss i S:t Lars, Bolltorp i Skönberga
och Fiskeby i Östra Eneby socken äro pappersbruk
anlagda; på Kolmorden i Konungssunds socken är
ett marmorbruk; vid Mem i Tåby socken ett tvål-
och såpsjuderi, jemte tobaksfabrik, samt
dessutom flerestädes tegelbruk, qvarnar och sågar. —
Länet eger 5 städer, och lyder uti
rättegångsärender under Götha hofrätt såsom en lagsaga,
hvartill höra 8 häradshöfdinge-jurisdiktioner, af
hvilka den 1:sta innefattar Ydre och Kinds
härader; den 2:dra Lysings och Dals; den 3:dje
Bankekinds, Hanekinds, Memmings, Skärkinds och
Åkerbo; den 4:de Hammarkinds; den 5:te Wifolka och
Walkebo; den 6:te Björkekinds, Östkinds och
Lösings; den 7:de Aska och Göstrings; samt den 8:de
Gullbergs, Bobergs, Bråbo och Finspongs.
Fögderierna äro 8, nemligen: Kinds och Ydre, Gullbergs,
Bobergs och Walkebo; Åkerbo, Bankekinds och
Hanekinds; Hammarkinds och Skärkinds; Finspongs
med Bråbo och Memmings härader; Wikbolands;
Lysings, Dals och Aska; samt Göstrings och
Wifolka. I ecklesiastikt afseende är länet indeladt i
15 prosterier, som innehålla 109 pastorater med
inalles 157 socknar. I anseende till bergsstaten,
höra de i länet befintliga bruk och grufvor till
Södermanlands och Östergöthlands bergmästaredöme,
såsom ett bergsfögderi. I militäriskt afseende
underhåller länet 1244 rotar af 1:sta
lifgrenadier-regementet, 916 rusthåll af 2:dra
lifgrenadier-regementet, samt 194 rotebåtsmän. Hemmanens
antal uppgår till 5,443 1/2, och folkmängden till
200,588 personer på en areal af 2,159,942
tunnland, hvaraf 241,121 äro sjöar och kärr.
Landskapets vapen är en grip emellan fyra rosor i
rödt fält, och skölden är betäckt med hertiglig
krona.
Östergöthlands fylkeskonungar och
hertigar. Hogne, den förste fylkeskonung i detta
landskap, hvars namn häfden förvarat, var den
ende, som undgick konung Ingjald Illrådas
svekfulla stämplingar, och sedan med framgång
försvarade sig emot dennes hela härsmakt. Han var
fader till Hildigund, Södermanlands-konungen
Granmars gemål. Sonen Hilder är föga känd. En
konung af Östergöthland, vid namn Ring, deltog i
Bråvalla slag. Dess gemål var Silgia, Sävar Jarls
dotter från Småland, af hvilken han egde Heraud,
som förhjelpte sin fosterbroder Bose till konung i
Bjarmaland. Han var förmäld med Hleidur, syster
till en konung Gudmund i Glysisvall. Deras
dotter, den ryktbara Thora Borgarhjort, blef Ragnar
Lodbroks första gemål. Konung Gustaf I Wasas
tredje son, Magnus, blef 1560 hertig af
Östergöthland; men innehade ej länge sitt hertigdöme,
emedan han förföll i vansinnighet. Sedan blef
konung Johan III:s andre son, Johan, år 1606
utnämnd till hertig af Östergöthland och Dal. Desse
hertigars vapen var en fyrdelad sköld med en
hjertsköld, hvari syntes Wasa-vapnet. Uti första
fältet var Svea-vapnet, uti andra och tredje
Götha, och uti fjerde Östgötha-vapnet. Skölden var
betäckt med furstlig krona, samt uppburen af ett
lejon och en grip. År 1772 gaf konung Gustaf III
sin broder Fredrik Adolf titel utaf hertig af
Östergöthland. För närvarande bär konung Oscars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
