3 (Skånska Nationen före afdelningarnes tid (1682-1832))

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skulle begagna tillfället att undandraga sig denna skuld, för
hvilken den enligt skåningarnes förmenande vore till hälften
ansvarig. Med anledning häraf skickades herrar Joh. Billing
och Tangæus till herr Feuk[1] med förfrågan huru »han och
hans nyja upfundne Landskap» tänkte behandla detta
vigtiga ärende. Härpå svarade Feuk att de icke ämnade
åsidosätta sina åligganden, men skulle sedermera uppgifva huru
mycket de ansågo sig skyldiga betala. Då resolverar
skånska nationen att, om icke den blekingska ville ikläda sig
hälften, saken skulle dragas inför konsistorium och
»handräckning» begäras hos biskopen[2]. Tvisten blef snart derefter
bilagd, sedan blekingarne erbjudit 20 daler i afbetalning.
Christianstadsboarnes sympatier fortforo att vara fästade vid
den blekingska nationen: år 1718 fann sig biskop Linnerius
föranlåten bestämma att de, som äro födda i Skåne och
äfven i Christianstad, skulle tillhöra skånska nationen.
Sannolikt har denna befallning åstadkommit en stark minskning
i blekingska nationens leder, ty den upphörde följande året,
1719[3], och förenade sig med den skånska, som skulle få
tillsätta tolf, men blekingarne endast fyra seniorer i den
sålunda sammanslagna nationen. Enheten varade icke länge.
Året derefter, 1720, villfor biskopen blekingarnes anhållan
att få afsöndra sig från skånska nationen och hafva sin egen
kurator »såsom förr varit vanligt». De, som dimitterades
från Christianstad och trakten deromkring, skulle »på
gammalt vis» få ingå i blekingska nationen, »som annars skulle

[1] Lars Feuk, student i skånska nationen 1689, blekingska
nationens förste kurator.
[2] Det kunde varit af intresse att erfara blekingarnes
framställning af denna kontrovers, men deras protokoll äro förkomna allt intill
1800-talets början. Här bör kanske, som ett ytterligare bevis på hur
man förr vårdade sina tillhörigheter, omnämnas följande. En student
från Lund påträffade, under en vistelse i Vermland på 1840-talet, skånska
nationens äldsta matrikel, som på ett outredt sätt förirrat sig dit. De
vigtigaste af nationens äldre handlingar äro sedan år 1874 deponerade
å Lunds universitetsbibliotek.
[3] Det oaktadt inskrefvo de i Blekinge födda novitierna sina namn
i den gamla matrikeln. Ett liknande förhållande egde senare rum i en
annan nation. Då nemligen 1768 östgöta, vestgöta och Kalmare
nationer förenades, under namn af den götiska, beslöto östgötarne att
inskrifva sig både i den gemensamma och i den gamla. De två andra
landskapens söner, vestgötar och kalmarboar, hade förlorat sina äldre
matriklar. De sistnämnde anskaffade sig nämnda år (1768) en ny sådan,
der landsmännens namn infördes. Östgötarne utträdde 1798 och
kalmarboarne 1817 och bildade särskilda, ännu bestående, nationer. Slutligen
voro endast vestgötarne qvar i nationen, som bibehöll sitt gamla namn,
den götiska, ända till 1872, hvarefter den kallas vestgöta nation.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 20:13:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/skn16-1832/0017.html

		Skånska Nationen före afdelningarnes tid (1682-1832) / 3 (1897) Author: Carl Sjöström Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|