Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
höllo de »ett lijtet convent» hos Thomas Albrechtsson. Då
professor Andreas Rydelius, universitetets främsta namn
under denna tid, år 1714 blef rektor magnificus, firade
nationen tilldragelsen med en festlig tillställning.
Nationens förhållande till stadens och ortens
befolkning var i äldre tid ej så fredligt som i våra dagar[1]. År
1698 klagade stadens borgare öfver att studenterna »tränga
dem alldeles af sina bänkar i kyrkan». Härpå lemnar
nationen kort och godt det svar, att studenterna med all rätt
böra hafva sina ställen näst efter magistratens. Men ej ens
denna helgedom respekterades; vid ett möte 10/3 1738 förbjöd
inspektor landsmännen att »sittia uti Rådmans bänkarna».
En annan gång (25/2 1709) förmanas de att ej beröfva
bönderna deras slädar och sedan åka omkring med dem på
stadens gator. Den 23/5 samma år erinras om att iakttaga
stillhet under marknadstiden[2].
Vårterminen 1687 timade vid universitetet en händelse
af ganska märklig art. En disputation[3] hade 23/4 hållits,
i hvilken prokansleren Hahn, hvilken afhandlingen tillegnats,
prisas såsom den, under hvars styrelse hatets och illviljans
[1] Ovänlighet studenter emellan förspörjes sällan. Vid endast ett
tillfälle hade vår nation kommit i delo med en samnation. Men
nationaliteten är på denna tid nästan det enda bandet; någon »kåranda»
förnimmes ej ofta. Eedan 1713 hafva vi emellertid funnit spår af en
studentkår i Lund. Den 12 okt. det året begärde professor Döbelius
»uppå collegii studiosorum vägnar» vid rådsturätten uppbud på ett
åkerstycke i Smörlyckan »af 10 tunnor korns utsäde», som bemälta
collegium köpt af postmästare Kråka för 150 d. s:mt. Professor Döbelius
var stiftare af detta collegium, som redan 1714 utlånte 50 d. s. till
skräddaren Knut Rasmusson mot inteckning i en hans hageplats samt
i hans fäderneärfda gård östan om Södergatan. År 1715 utlånades åter
50 daler till borgaren Mårten Matsson mot inteckning i ett stycke jord
i Möllevången. Institutionens vidare öden hafva vi ej kunnat följa.
Första gången vi sett att den akademiska ungdomen känt behof
att genom ett gemensamt utmärkelsetecken (»studentmössa») visa sin
solidaritet var år 1791. Den 21/10 nämnda år hade på akademiens
anslagstafla kungjorts att studenterna borde som igenkänningsmärke »på
sina hattar bära hvita cocarder». Att använda sådana blef af konsistorium
strängeligen förbudet, hvarjemte befaltes att, till förhindrande
af dylika anslag, taflan skulle förses med jerngaller och lås.
[2] Anledningen till denna påminnelse är troligen att söka deri,
att året förut hade 18 till 20 studenter på en gång dömts till fängelse
för nattgång, förklädnad, oljud och våldsamhet under vårmarknaden
(Weibull, anf. arb., sid. 135).
[3] Chr. Papke: Disputatio theologica de religiosis christianorum
jejuniis, resp. P. Sundius, Ostrog. (Weibull, anf arb., sid. 113).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 20:13:33 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skn16-1832/0030.html
