Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kurator Gustaf Broomé med ett honorarium, men protokollet
nämner ej hvari det bestått[1].
År 1821 inrättades ett nationsbibliotek, med Henrik
Reuterdahl som bibliotekarie. Det skulle innehålla »sådane
böcker och skrifter, hvilka icke här på stället kunna till låns
bekommas, men likväl äro oumbärlige för studerande».
Nu, som städse förut, omtala våra häfder flera för
landsmännens ömma hjertelag kännetecknande drag.
Sålunda lemnades år 1811 en summa af 38 riksdaler riksgälds
åt en student af Vermlands nation I. U. Sörensson, som
blifvit bestulen under sin resa till akademien. År 1823 i
februari fick kyrkoherden J. Ohrysander i Färlöf 30
riksdaler, med anledning af en hos honom under julhelgen
timad eldsvåda.
Sedan Lidbeck 11/5 1829 aflidit i Stockholm, der han
vistades som akademiens representant vid riksdagen, blef
till nationens högste man 29/10 1830[2] utkorad professorn
i botanik och praktisk ekonomi Carl Adolph Agardh
(1830—35)[3]. För att revidera nationens lagar tillsattes 14/10
1829, äfvensom 2/3 1831, komitéer. Den 8/5 1833
underskrefvo 127 personer, utom inspektor, de nya stadgarna,
hvarigenom nationen delades i 6 afdelningar. Dessa lagar
voro i hufvudsak gällande till år 1889, då den stora skånska
nationen, efter 207 års tillvaro, upphörde att ega bestånd.
I stället uppkommo 5 nya nationer, som skulle upptaga de
studerande skåningarne i sitt sköte. De benämnas Lunds,
Malmö, Landskrona-Helsingborgs, Ystads och Christianstads
nationer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
