Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den första skoarbetarefackföreningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 20 —
eningen erhöll icke mindre än 100 nya medlemmar. Men
resultatet blev även det, att jag i ett slag blev ganska
bekant bland mästarne i staden, och att jag inom kort
stod utan arbete och utan möjlighet att erhålla nytt
sådant i Stockholm.
Jag begav mig därför till Uppsala. Där fanns ingen
sko-arbetarefackförening, men skraddarne voro däremot
organiserade. I samråd med skräddarefackföreningens
ordförande sammankallade jag efter någon tid skomakarne till
ett möte. Det visade sig, att man missuppfattat min
avsikt. Man önskade inte alls befatta sig med bildandet av
en fackförening, utan ville syssla med frågan om vilka
åtgärder som skulle kunna vidtagas för att — bekämpa
fabriksarbetet! Jag använde dock tillfället att försöka göra
klart för mina kolleger, att deras intresse måste inriktas
på att skapa en modern fackorganisation. Följden blev
att jag fjorton dagar därefter återigen stod utan arbete.
Jag begav mig därefter till Ystad, där jag kom i
förbindelse med en folkskollärare Axel Svensson, som
under de senaste åren här och var i trakten av Ystad hade
bildat små fackföreningar. Efter någon tid for jag åter
till Stockholm och fortsatte därifrån till Sundsvall, där jag
bildade en fackförening inom yrket. Jag blev åter
avskedad och var någon tid förvisad till Vivsta Varv.
Slutligen hamnade jag ånyo i Stockholm, där då en strid
mellan en liberalt anstruken arbetarerörelse och den
moderna fackföreningsrörelsen hade börjat utkämpas. I en
lokal vid Svartmangatan 11 höllos en rad möten, där det
diskuterades väldeliga mellan representanter för de båda
riktningarna.»
Föreningen synes särskilt under året 1885 ha utvecklat
en mycket livlig agitationsverksamhet. En i Arbetare-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
