Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Yrket för trettio år sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 39 —
eningens medlemmar, »om icke det vore förmånligt att
inom föreningen bilda ett bolag för drivande av
skomakareyrket». Protokollet upplyser att flera talare
yttrade sig om förslaget, »de flesta ogillande». Denna
fråga dryftades ånyo vid ett allmänt möte den 2 nor
vember 1884, då föreningens ordförande rekommenderade
bildandet av ett »nåtlingsbolag, som ett av de säkraste
medlen att förhindra importen av utländskt arbete,
vilket skyddstullarne visat sig icke kunna göra, samt att höja
den svenska industrin». I Göteborg hade redan bildats
ett dylikt bolag, som förfogade över en fabrik, vilken
bar sig »ganska bra». I bolaget borde såväl
arbetsgivare som arbetare vara delägare. Aktierna borde för
de förra lyda på 100 kr. och för arbetarne på 5 kr.
Mot förslaget gjordes åtskilliga invändningar, och man
ansåg det bl. a. uteslutet, att arbetsgivarne skulle vilja
medverka till detsammas realiserande. Något positivt
beslut blev heller icke fattat. Mötet nöjde sig med att
hänskjuta frågan till en kommitté.
På ett allmänt möte den 22 mars 1885 diskuterades
återigen denna fråga. Man underströk därvid särskilt
behovet av åtgärder i syfte att modernisera nåtlingen och
enhälligt antogs en resolution, så lydande:
(»Mötet anser, att yrket för närvarande icke på långt när
bedri-ves så praktiskt som önskvärt och nödvändigt vore, synnerligast
vad det gäller tillskärning och nåtling, vadan mötet önskar ail
framgång åt ett blivande skonåtlingsfabriksaktiebolag, samt ser
däri bästa sättet att med framgång kunna tävla, med samt till en
del minska importen från utlandet av färdiggjort arbete.»
Tack vare arbetsgivarnes oförstående för
fackföreningens strävanden, övergav man snart varje tanke på att
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
