Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svårigheter vid starten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 69 —
ansatser i denna riktning hade, såsom framgår av
föregående kapitel, gjorts i Stockholm, och i anslutning till
kongressens uttalande vidtog man nu på flera platser i
landet energiska åtgärder i syfte att genomföra den av
kongressen förordade reformen. I Göteborg följde
fackföreningen Stockholmsavdelningens exempel och startade
år 1890 egen verkstad, »för att överbevisa mästarne,
att verkstadsfrågan ingalunda var svår att lösa, blott
viljan fanns». Fackföreningen i Malmö lyckades utan
större svårigheter förmå samtliga s. k. 1 :sta klassens
mästare att upplåta verkstäder åt sina arbetare, men hade
så mycket större möda att vinna gehör för detta
reformkrav bland 2:dra klassens mästare. Nämnda fackförening
ämnade till en början själv inrätta en verkstad, men
avstod därifrån i känslan av att »ingenting genomgripande
därigenom kunde vinnas». Hemarbets- och
verkstadsfrågorna dryftades vid ett gemensamt möte med mästarne
i februari 1890, varvid mästarne halvt om halvt gingo med
på arbetarnes krav. Deras förening begärde senare att
få veta, »hur stort vederlag mästarne erhöllo, om de
upprättade verkstäder» och erhöllo av fackföreningen det
beskedet, att »mästare äga att för verkstad och sybehör göra
5 procents avdrag av förtjänsten» (avlöningen). Första
klassens mästare iordningställde som sagt verkstäder för
sina arbetare. Ett par av »mästareföreningens koryféer»
herrar Lundström och Wallenberg vägrade däremot att
tillmötesgå arbetarnes krav, vilket hade till följd att
strejk iscensattes hos dem båda. Strejken pågick tre
månader utan att något för arbetarne tillfredsställande
resultat uppnåddes. Detta berodde till stor del därpå
att »skuttar», d. v. s. småmästare, uppträdde som
strejk-brytare genom att åtaga sig arbete för de av strejken
berörda mästarnes räkning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
