Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industrialismen gör sitt intåg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 93 —
ledningen införde ett kontrollsystem, bestående i att
arbetarne »försågos med brickor, som skulle medtagas vid
gående från fabriken och vid återkomsten åter upphängas».
Vidare utfärdades bestämmelser om att arbetare, som
anlände för sent till arbetet, skulle plikta 25 öre. Endast
6 av de över hundra arbetare, vilka voro anställda vid
fabriken, efterföljde de av fabriksledningen utfärdade
bestämmelserna, vilket hade till följd, att anslag
utfärdades om att »arbetet skulle inställas tills vidare».
Arbetarne försökte nu genom en kommitté komma till tals
med fabriksledningen, men de kunde, för att citera en
notis i Social-Demokraten, »intet utverka hos den
gen-störige arbetsgivaren, utan beslöto gå in på hr Beijers
’reformer’, dock med det förbehållet, att fabriksporten
hölles öppen tio minuter på morgonen, på vilken tid plikt
ej erlägges, om arbetare möjligen kommer för sent».
Arbetarne hade handlat utan att först rådfråga sig med
sin organisation och ådrogo sig icke blott den nesan,
att nödgas se sin sak förlorad, utan fingo även en vänlig
men allvarlig admonition i facktidningen, som ännu en
gång varnade arbetarne för att operera på egen hand och
utan förbundets stöd.
Medan fabriksarbetarne alltså efter bästa förmåga
försökte värna om sina intressen, förde deras yrkeslärda
kamrater inom hantverket alltjämt en ojämn kamp för sin
existens. Vi ha i ett föregående kapitel sett, huru de
strävade efter att göra slut på hemarbetet och förmå
mästarne att upplåta fria verkstäder. I Stockholm
lyckades man jämförelsevis bra, men ute i landsorten envisades
mästarne alltjämt att bibehålla hemarbetet. Ännu år
1895 hade sålunda skomakeriarbetarne i rikets andra stad
icke lyckats genomföra denna synnerligen välmotiverade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
