Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I storstrejkens tecken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 156 —
J. J. Lövgren.
En av de ledande krafterna
inom skofabriksarbetarnes
fackförening i Hälsingborg.
Ledamot av representantskapet.
blivit stor arbetslöshet och sedan — medlemmarnes
försvinnande från förbundet.
Det var under dessa ogynnsamma förhållanden, som
förbundet nödgades upptaga den dittills mest omfattande
striden med arbetsgivarne inom fabriksindustrin. För
första gången nödgades det därjämte kämpa direkt mot
arbetsgivareorganisationen, Svenska sko- och
nåtlings-fabrikantföreningen.
Ännu i slutet av 1906 och i
början av 1907 hade vi — skrev
förbundsstyrelsen till kongressen —
känslan av att det rådde
jämförelsevis goda konjunkturer. Under
intrycket härav och med kännedom
om sin starka organisation ville
Malmöavdelningen gå i teten och
slå ett slag för högre minmilöner
och kortare arbetstid. De avtal,
som gällde mellan förbundet och
sko- och
nåtlingsfabrikantförening-en, företedde stora olikheter
be
träffande minimilöner och allmänna bestämmelser, och
förbundsstyrelsen såg därför gärna att en aktion kom
till stånd, så att det skulle bli möjligt för densamma att
framtvinga den önskade likheten. Följaktligen erhöll
Malmöavdelningen tillstånd att uppsäga avtalen vid två
större fabriker och ingiva framställning om 52 timmars
arbetsvecka och 24 och 17 kr. minimiveckolön för
respektive manliga och kvinnliga vuxna arbetare. Fabrikerna
i fråga voro Malmö skofabrik och Wallenbergs skofabrik.
Underhandlingar kommo till stånd och slutade med att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
