Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I storstrejkens tecken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 169 —
om saken — »en hygglig och städad yngling, som skött
sig bra i arbetet och var omtyckt av disponenten». Men
han hade under storstrejken »hållit tal till folket och
skrämt upp de goda borgarne, bland dem även några som
satt in slantar i skofabriken» och därför så... Luther
offrades slutligen, och arbetarne återtogos utan några
förbehåll från arbetsgivarens sida.
Inom förbundet, liksom inom flertalet andra förbund,
greps ett stort antal medlemmar av modlöshet och
pessimism med anledning av stridens utgång och
utträdde ur organisationen. Medlemsantalet, som redan
under år 1908 minskats med över 1,000 på grund av
den då rådande lågkonjunkturen, sjönk efter storstrejken
från i runt tal 4,300 till 3,500, för att under 1910, 1911
och 1912 ytterligare minskas till 2,900. Under samma
period nedlades en hel del handarbetareavdelningar på
grund av ■— brist på medlemmar. Bristen hade i sin tur
sin förklaring i att hantverket på ifrågavarande platser
dukat under i konkurrensen med fabriksindustrin.
Arbetsgivarne voro naturligtvis icke sena att försöka
utnyttja den depression, som efter storstrejken förmärktes
inom förbundet. Svenska arbetsgivareföreningen lät
sålunda den 1 oktober 1910 uppsäga samtliga avtal, som
voro gällande mellan förbundet och de i
arbetsgivareföreningen inrangerade fabrikanterna. Örebro
skofabrikantförening och Svenska sko- och
nåtlingsfabrikantför-eningen hade sammanslagits och uppgått i Svenska
arbetsgivareföreningen. Avtalsuppsägningen kom därför att
gälla icke mindre än 33 av de största fabrikerna. Syftet
var nu att få till stånd ett samtliga dessa fabriker
omfattande riksavtal. Naturligtvis var det förslag till sådant,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
