Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som han då stod där, hörde han, att någon,
som kom på bron, sade goddag åt honom. Han
besvarade hälsningen och såg upp. Framför sig
såg Anders Johan en mjuk flickgestalt, klädd i en
hemväfd bomullsklädning och med en hvit duk på
hufvudet. Flickan var nyss utvuxen, och hennes
kropp var spenslig och späd. När hon stannade
och såg upp mot Anders Johan, höjde hon sig på
tåspetsarna. Ty hon kände till det varma i hans
blick, och det bedröfvade henne att se honom så
kall, tungsint och sluten inom sig själf. Blicken
kom ur ett par djupa blåa ögon, och hennes lilla
mun, som försökte att le, fick ett så allvarligt
gam-malklokt leende i hennes skära, hvithylta ansikte,
där blodet kom och gick, att Anders Johan måste
lägga märke därtill.
— Hvad hon är vacker! tänkte Anders Johan
ovillkorligen. Och hans ansikte ljusnade upp. Han
kunde inte taga sina ögon från flickans ansikte.
För första gången såg han, hur det mjuka håret
i små fina vågor smög sig efter hennes rena panna.
— Är Magnus hemma? sade Anders Johan för
att säga något.
— Far och mor är i kyrkan, svarade flickan.
Tänkte du gå till oss?
— Jag tänkte det, svarade mannen. Jag hade
något, jag ville fråga dem till råds om.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
