Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vända hem igen på obetalad fördäcksbiljett när
pengarna tagit slut, och bli sjösjuk en gång till,
så tog Kristin hvad kommissionskontoret bjöd henne,
betalade sin dryga afgift och kom en lördagskväll
till Norrtelje, där stalldrängen hämtade henne med
mjölkvagnen.
När Kristin vaknade på söndagsmorgonen och
kom ut, kände hon sig först en smula beklämd af
alla de stora träden och skogen, som gick ända
ned till insjön, där utsikten tog slut som genom
ett trolleri. Kristin var nämligen van att se
öster-sjön för sig, antingen blå och vidsträckt eller med
svart sjö och vågor, som gingo höga. Kristin var
med ett ord van att se horisont, och därför kände
hon sig liten och klämd, när hon inte såg längre
än till trädgårdens staket eller slutet på åkrarna.
Sjön, som låg lätt krusad af höstvinden, tyckte
Kristin var rakt ingenting, och de gamla träden
syntes henne så stora och yfviga, att de skrämde.
Men när Kristin kom in i ladugården, visste
hon, att här skulle hon komma att trifvas. Aldrig
hade Kristin trott att det kunde vara så rent och
snyggt i en ladugård, eller att det öfverhufvud fanns
så många kor på ett ställe. Allting därinne var
svart, hvitt och rödt, och golfvet var som en vägg
att gå på, stenhårdt och jämnt, rent och slätstruket.
Aldrig kunde hon nog förvåna sig öfver de många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
