Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som om det regnat. Mycket sådant gjorde Sammel
och godtade sig däråt i hemlighet. En gång skar
han ner gummans tvätt, som hängde på streck,
och strödde kläderna ut öfver den smutsiga marken.
Men det värsta var ändå, när han skar sönder
ström-mingsskötarna för Norman. Ty sådant är
nidingsdåd, och den gången blef Sammel rädd för sig själf.
Sammel kom gående på bärgstigen, som ledde
till hans hem. Det var solsken i luften, och
Sammel hade nyss varit ute och lotsat en lustkutter.
Pengar hade han på fickan, och grosshandlarn, som
han lotsat åt, hade gifvit honom ett par stadiga
afskedsbägare, till tack för att han hållit sig ifrån
glaset ute på sjön.
— Jag super aldrig på sjön, men alltid på
land, hade Sammel svarat.
De orden gick han nu och tuggade på för
sig själf. Han visste, att han sagt en rolighet.
Också hade de andra skrattat åt den, och Sammel
kände sig nöjd. Det var nästan, som om han
funnit sitt lifs formel. Numera var detta också
sant. Nu när han inte hade mera att förlora,
fruktade Sammel det starka, så fort han var på sjön,
och han kunde fly landbacken för att slippa den
djäfvul, som behärskade honom.
Sammel kom emellertid gående fram mellan
lotslagets byggningar och ämnade sig hem. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
