Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var taket brutet af genom två små fönster, som
sköto fram, liksom hade de blifvit tillbyggda senare,
och långt på stenbackarna till höger syntes ladan,
logen, ladugården och stallet, vedbacken och
svinhuset, redskapslidret och vagnboden. Det var
ingenting märkvärdigare med denna byggnad än med
hundratals andra, som ligga vackert med god jord
omkring, och där det tysta odlingsarbetet af Sveriges
land utförts, medan odlingens märkesmän nu strida
med hvarandra i riksdag och press, som deras
förfäder en gång stridde mot landets fiender. Men
för den man, som nu kom fram mot denna
byggnad, var den märklig nog. Här hade hans farfar
en gång brutit bygden, på den tid, då ingenting
här var att se mer än naturliga ängar, hagar och
tät, snårig skog. Äldre var nämligen icke gården.
Här hade Håkan sett fadern fortsätta, hvad
farfadern hade begynt. Själf kunde han minnas, både
när den nya ladan uppfördes, när boningshuset
byggdes till, och när körvägen togs upp fram till
byn, dit gården ursprungligen hörde, liksom ock
när åkern, på hvilken han nyss gått, nyplöjdes,
dikades, röjdes, rensades från sten och gödslades,
så att plogen första gången kunde skära fåror i
jungfrulig jord. Allt detta kunde Håkan tydligt
erinra sig och mycket till. Också hade han sina
skäl att tänka på detta just nu, när han steg på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
