Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med en egendomlig yrvaken känsla tog
barnet i början emot, allt hvad han dagligen fick,
som lika många välgärningar. Van att äta sig mätt
hade han aldrig varit. Så långt han kunde minnas,
hade hans första tanke vid uppvaknandet alltid varit:
»Har mor mat åt mig i dag? Eller skall jag gå
hungrig?» Därför gick han under den första tiden
alltid och undrade, hur länge det skulle dröja, innan
han en vacker dag fick det beskedet, att han måste
försöka styra sin hunger och vänta, tills morbror
kom hem.
Lika rädd var han för sina kläder, hela och
snygga, sådana han aldrig haft, och första gången
han varsnade ett hål på sin rockärm, gick han och
gömde sig i logen. Så van var han vid stryk, att
han inte tordes komma fram, fastän han hörde,
hur moster gick gården rundt och i ängslan ropade
honom. När han ändtligen anträffades, var gossen
så förskrämd, att han inte kunde svara på frågor,
och först när han kom in, märkte mostern hålet
på armbågen.
— Tag af dig rocken, pojke, sade hon helt
lugnt, så får jag laga den.
Då brast gossen i ohejdad gråt. Ty han hade
ju väntat sig stryk, och skrämseln, som nu slog om,
gjorde gossen utom sig inför det ovana i, att han
blef hjälpt och icke slagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
