Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOGSHUSHÅLLNING I NORRLAND 13
att man arbetade för att all under föryngring ställd mark fredades för
betande, så att den så fort ske kan blefve så gifvande som möjligt, samt att
alla disponibla krafter användes för dessa ändamål? I hvarje fall vore
detta ett redbart och nyttigt arbete.
För att bedöma huruvida öfverafverkning äger rum eller ej behöfves
emellertid ej blott produktionssiffran, utan äfven konsumtionssiffran och
den, är icke mindre svår att erhålla. T. o. m. inom trävaruindustrien
varierar vid olika sågverk den kubikmängd rundt virke, som åtgår för att
framställa en standard sågad vara, med io à 20 °/o: Vid
cellulosafabrikerna differera]- åtgången ved per ton massa alltefter vedens dimension.
En viss kubikmängd af smått virke ger sämre resultat än samma
kubikmängd af gröfre virke. Och att bestämma den kvantitet virke, som åtgår
till husbehof, torde näppeligen vara möjligt. Den skiftar med
befolkningens vanor. I forna tider använde Norrlands innebyggare företrädesvis
barrskog till bränsle samt de bästa tallarna till husbyggen. Nu användes i
stor utsträckning löfskog och skogsaffall till vedbrand och torrtall till
husbygge, och den tid torde ej vara så aflägsen, då äfven barrträdens grenar
komma att användas till bränsle. De öppna spislarna, som formligen
slukade ved, hafva nu ersatts med kakelugnar och järnspislar, och husen
ombonas numera vida bättre än förhållandet var i forna tider. Ännu faller
det dock näppeligen någon in att utvälja sitt stängselvirke på trakt, där
gallring är af nöden. Man hugger detsamma inom närmaste område,
oafsedt om detta är till skogens fromma eller ej. Och för rent onyttiga
ändamål nedhuggas massor af buskar och ungträd. Men äfven häri kan en
ändring till det bättre äga rum, och man har svårt att bilda sig en rätt
föreställning om, hvad det skulle hafva för betydelse att allt slöseri med
skog i Norrland upphörde. Säkert är emellertid, att med hvarje år
befolkningen alltmer inser skogens värde, att dess vanor i enlighet därmed
ändras samt att på grund häraf dess förbrukning af barrskog — åtminstone
sådan som är till export duglig — minskas, ehuru befolkningen ökas.
Med ofvanstående har jag endast velat framhålla, huru svårt det är
att erhålla en fullt tillförlitlig kännedom om skogsproduktionens förhållande
till konsumtionen samt att denna kännedom dock är mindre väsentlig
än en rätt skogsvård.
Uppsatsen är i öfrigt icke afsedd att utgöra en skogsvårdsbok i
egentlig mening. Hade jag afsett en sådan, borde en mängd nu uteslutna
detaljer hafva influtit. Jag har blott sökt att så kortfattadt som möjligt
framhålla ett program för skogsvården. Att jag därjämte berört frågor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
