Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. På gåsjakter kring Lainio älf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160 PA SKOGS- OCH FJÄLLSTIGAR.
lappar utan ock från välförståndige, ledande män i kommu-
nerna. Huru gestaltar sig’ månne nämligen lifvet för de barn,
som lämnat missionsskolan i Lannavaara? Jo, efter att kursen
blifvit ändad, vilja förstås lapparne hafva sina barn tillbaka,
ty de behöfva deras hjälp for skötseln af renhjordarna och
sysslorna i kåtan. Barnen komma också —- åtminstone i de
flesta fall, ty det kan hända, att somliga af dem "fatt plats"
i någon kristlig familj —, men nu upptäcka föräldrarne till sin
bestörtning och sorg, att deras "ålderdomströst" numera antingen
äro tröga, loja och liknöjda samt föga dugliga till det nomadise-
rande lifvets alla bestyr (men det kan väl hjälpas med tiden)
eller ock att de vantrifvas i och förakta (det är det värsta!)
sina fäders kringirrande tillvaro i fjällmarken. Genom att de
under sina för intryck mest mottagliga år fått smaka litet på
en högre civilisations frukt och ett vida bekvämare lefnadssätt,
som bjärt sticker af mot det de mindes från vadmalstältet,
har det gått därhän med dem, och på detta sätt rekryteras
ingalunda fjällapparnes utdöende stam utan den minskas tvärt-
om till en ödesdiger grad. Nå, då draga barnen, som ej
trifvas kring kåtans öppna äril, ut i världen för att vinna tjänst
och förtjäna sitt bröd hos nybyggare, hvilkas lif ju förefaller
dein erinra om det, som fördes i missionsskolan. Emellertid
vilja nybyggarne oftast ej veta af dem, ty de äro ju "lappar",
och så få de unga vända tillbaka till fjället, därest de ej envist
framhärda i sin föresats att ej vidare vilja lefva det besvärliga
nomadlifvet. Men då hafva de också framför sig en tillvaro,
fylld af förödmjukelse och halfhet, ty de betraktas såsom och
äro i själfva verket ett olyckligt mellanting mellan lapp och
nybyggare — de bära lappens stolta, frihetsälskande sinne
under nybyggarens vadmalsdräkt, och de längta ovillkorligen
från det rökiga pörtet ut till sin barndoms fjällvärld! Komma
de åter tillbaka till föräldrarne, få dessa ena dåliga hjälpare,
ty ungdomarne hålla sig då "för goda’1, att g’öra hvad som
helst, och det lilla, de behaga göra, sker håglöst och slappt:
mellantingsförhållandet, halfheten tager ut sin rätt! Lika nyttig
och välsignelserik som den ambulerande, ihärdiga kateket-
verksamheten bland lapparne i deras kåtor bör anses kunna
vara, lika skadlig och olycklig förefaller mig sålunda lapp-
barnens undervisning i fasta skolor — ett helt annat förhål-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>