- Project Runeberg -  I skogspensionen /
72

(1921) [MARC] Author: Else Hofmann Translator: Ingrid Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I skogspension

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Fröken Luh! Ack, vi hade ju sällskap på tåget till
Arnstadt!»

En glad handtryckning och så ropade Luh: .’Kom hit,
lilla Muh!»

Den förtjusande blondinen, vilken Suse kände till
utseendet närmade sig. Suse presenterade de bägge för sina
släktingar.

Snart sutto Luh och Muh vid samma bord och
samtalet blev mycket livligt. Suse visade dem byn, där hon
bodde; man kunde se den ligga där nedanför. Husen sågo
ut som en samling leksakshus. Luh berättade ivrigt, vilken
gudomlig pingstutflykt hon denna gång gjorde och hur
gynnsamt vädret var. De lovade båda, Luh och Muh att
under sommarens lopp komma till Frauenfeld. Faster
Therese sade vänligt, att det fanns plats nog i prästgården,
de kunde gott stanna ett par dagar.

En dam från stora bordet därborta vinkade och Luh
och Muh togo avsked. Framför värdshuset hade en
om-nibus kört fram; till de övriga gästernas förnöjelse flög
skaran iväg till sina platser. Efter mycket hit och dit:
»Lisbeth låt mig få komma till dig!» — »Frida, du
trampar mig!» — »Fru doktorinnan mina handskar!» —
»Amely, bort med dina fötter!» — »Skall jag kanske låta
dem dingla utanför vagnen?» — »Nej, men slå knut på
dem.» — »Bara en klunk öl, jag försmäktar!» —for
vagnen iväg. Nu kom det vackraste; alla de präktiga, friska
rösterna sjöngo:

>Wer hat dich, dn schöner Wald,
aufgebaut 80 hoch da droben?
"Wohl den Meister will ich loben,
solang’ noch mem Stimm’ erschallt
Lebe wohl,

Lebe wohl, du schöner Wald» ...

Alla lyssnade gripna. Vagnen med sina unga
passagerare försvann i skogen, men ännu länge hördes den vackra,
allvarliga sången, tills den dog bort i fjärran. Sedan blev
det tyst.

Prästgårdsfamiljen for hem. Nästa eftermiddag
presenterade Annemarie sin släkting för fru Wehner. Suse var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:15:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skogspen/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free