- Project Runeberg -  I skogspensionen /
79

(1921) [MARC] Author: Else Hofmann Translator: Ingrid Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I skogspension

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

79

inte Suse, då hon fick höra, att herr Richter ofta brukade
vara i Leipzig, den stora musikstaden. Under de dagar
eller veckor, som hans uppehåll där varade, försummade
han aldig någon konsert. Ja, det hände till och med, att
han på samma kväll besökte flera konserter; Bayreuth
hade han också besökt.

»Varför bosätter ni er ej i en storstad, herr Richter?»
frågade Suse.

»Därför att jag är ett Frauenfeldbarn, som inte länge
kan undvara sin hembygds berg, kära fröken», svarade han
vänligt. »En underlig sentimentalitet, eller hur? Men,
ser ni. här var min farfarsfar präst, min farfar kantor och
min far organist. Här har jag tillbringat min barndom
och i samma hus, där jag som munter gosse växte upp,
bor jag nu. — Inte sant, fröken Annemarie, vi
frauen-feldare längta väl ibland efter världen och mänskorna,
men sedan dragas vi åter till vårt enkla skogshem. Därute
i världen, där mänskorna bo så tätt inpå varandra, är
det strid och kamp. Här vid naturens hjärta är det frid!»

Som bekräftelse på hans ord trängde genom de
halvöppna fönstren tonerna från ett posthorn. Den gamle
Steffen blåste sitt instrument oklanderligt. Långt bort i
den tysta byn klingade de rena tonerna: »Nu farväl, du
kära barrskog!» Alla lyssnade till posthornets klang.
Ännu en stund pratade de fem vännerna med varandra
och så tog herr Richter farväl. Till lektionerna fastställdes
två timmar under den kommande veckan.

Kyrkoherden följde sin unge vän till porten och ett
stycke in i trädgården. Bägge älskade aftonen med sin
särskilda stämning. Bjm låg så fridfull; från några
värdshus hördes dansmusik, och de glada melodierna trängde
ända fram till prästgården.

*



I Leipzig började det bli varmt och tryckande. Juni
var till ända. Ännu fjorton dagar, och de långa
sommarferierna togo sin början. Käthe hade redan sin koffert
stående i sitt lilla krypin, och den packade hon dagligen
om ett par gånger. Allt för Frauenfelds skull! Och det
härligaste var, att ingen hade den ringaste aning om att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:15:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skogspen/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free