Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Huru växlarena tala sanning - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Finnes bland oss ingen Elias, som kan stå upp och
höja sin röst till protest? Kan icke du, som är
den äldste predikanten i distriktet, känna dig manad
därtill? Jag är ibland färdig att gifva till ett
nödrop. Just i dag har jag varit hos en ogudaktig
handlande, som är sjuk och synes hålla på att dö.
Då jag talade med honom om nödvändigheten att
omvända sig, svarade han, förhärdad som alltid:
»Hå, det är nog inte så farligt. Distriktsföreståndaren
fick löfte om himmelen, fast han har hjärtat fullt af
skatter och själfbelåtenhet. Jag var med på hans
jubileum och hörde det». Förfärad rusade jag upp
och gick hem. Arma, arma vårt missionsförbund,
som vi ändå ha sträfvat så mycket för!
Svara snart!
Din tillgifne unge broder
Lamech.
Räfvestad den 29 juli.
Käre broder Lamech!
Du är ännu ung i missionsförbundets tjänst,
kan jag höra. Med åren blir du nog lugnare. Om
Slätman tog det litet lätt med sanningen vid
distriktsföreståndarens sextioårsjubileum, så gör det väl
icke så mycket. Han följde bara en allmän sed,
som plägar användas vid dylika tillfällen. Och han
har eljes sagt så mycken sanning, att den, som
låter sig förföras af hans jubileumstal, förvisso är
utan ursäkt. Och den där handlanden, som du talar
om, skulle nog gå förlorad, äfven om Slätman aldrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>