Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skogen susar - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
säga dig pojke, att om tre män se på en och
samma qvinna, så blir däraf intet godt; de
komma utan tvifvel i lufven på hvarandra, om
icke något ändå värre inträffar. Jag vet det,
ty jag har själf med egna ögon sett det.
— Nåväl, Romasju — är det en bra hustru,
som jag skaffat dig? frågade pan skrattande.
— An sen då? svarade Roman; käring som
käring, det går väl för sig!
Opanas höjde på axlarna, såg på Oksana
och mumlade för sig sjelf: Käring, ja! Hon
skulle nog varit bra, om icke ett sådant
dum-hufvud till karl fått tag i henne.
Roman hörde detta yttrande, vände sig till
Opanas och frågade: Hvarigenom har jag synts
er som ett dumhufvud, pan Opanas? Hä! Säg!
— Jo därigenom, sade Opanas, att du icke
förstår att skydda din hustru. Något sådant
vågade Opanas säga honom. Pan stampade
med foten i golfvet, Bagdan runkade på
hufvudet, och Roman funderade ett tag, därpå lyfte
han upp hufvudet och såg på pan.
— Och hvarför skulle jag skydda henne?
frågade han Opanas och fortsatte att se på pan.
Utom vilddjuren finns här ingen djäfvul, med
undantag af nådig pan, då han tittar in i
förbigående. För hvem skulle jag väl skydda
henne? Pass upp, du illvillige kosack, reta mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
